Första hjälpen handlar mindre om att kunna många åtgärder än om att göra dem i rätt ordning. Den som lägger ett förband på ett blödande underben medan personen har en ofri luftväg gör allt tekniskt rätt och ändå fel — för att ordningen är fel.
Ordningen heter L-ABCDE, och principen bakom den är enkel: åtgärda det som dödar snabbast först. En blockerad luftväg tar minuter. En stor blödning tar minuter till en kvart. Ett brutet ben tar inte livet av någon. Bokstäverna är sorterade efter hur bråttom det är, inte efter hur illa det ser ut.
- L — Livsfarligt läge. Är platsen säker för dig? Gör den säker, eller flytta personen.
- A — Airway, luftväg. Är vägen ner till lungorna fri?
- B — Breathing, andning. Andas personen, och hur går det?
- C — Circulation, cirkulation. Finns en stor blödning? Tecken på chock?
- D — Disability, medvetande. Är personen vaken och kontaktbar?
- E — Exposure, helkropp. Vad mer finns för skador, och håll personen varm.
Hittar du ett problem åtgärdar du det innan du går vidare. Du tar dig aldrig till B med en ofri luftväg bakom dig.
Den snabbaste bedömningen: säg hej
Innan du börjar systematiskt — presentera dig och fråga vad personen heter.
Svarar hen med hela meningar och rätt namn har du på tre sekunder vetat att luftvägen är fri, att andningen räcker till att prata, och att hjärnan får syre. A, B och D är i alla fall inte katastrofala. Då kan du gå igenom resten i lugnare takt.
Får du inget svar har du samtidigt fått ditt viktigaste besked, och det är då ordningen nedan gäller på allvar.
Larma vid medvetslöshet, vid andning som inte är normal, vid stor blödning, vid misstänkt stroke eller hjärtinfarkt, och alltid när du är osäker. Sätt telefonen på högtalare — larmoperatören vägleder dig medan du arbetar, och du behöver händerna.
L — Livsfarligt läge
Det första du gör är att titta på situationen, inte på personen. En skadad livräddare hjälper ingen, och en olycksplats kan producera fler skadade på några sekunder.
- Trafikolycka. Varna annan trafik innan du går ut på vägen. Varningstriangel på ordentligt avstånd, och ställ gärna ditt eget fordon som skyddsbarriär. Risken är inte bara din egen — det är också att någon kör av vägen när de väjer.
- Elolycka. Bryt strömmen innan du rör personen. Går det inte: dra bort hen med något som inte leder, till exempel ett träskaft. Vid högspänning håller du dig borta helt och väntar på räddningstjänsten — marken runt nedfallen ledning kan vara strömförande.
- Vatten. Räck ut något, kasta något som flyter, eller ro ut. Simma ut som sista utväg — de flesta drunkningstillbud med två drunknade började med att någon simmade ut. Mer i vår guide om livräddning.
- Stickande och skärande föremål. Innan du undersöker en okänd person utomhus: känn snabbt efter kanyler och glas. Ett stick genom byxfickan är en händelse som förändrar din dag rejält.
Ligger personen i ett läge som i sig är livsfarligt — i vattnet, i röken, i vägbanan — flyttar du hen. Annars flyttar du inte någon i onödan.
A — Luftväg
Här bedömer du inte andningen utan vägen ner till lungorna. Den kan vara blockerad av tungan hos en medvetslös, av mat, av svullnad efter ett getingstick i munnen, eller av skador i ansiktet.
Så kontrollerar du: titta, lyssna, känn — i den ordningen. Titta i munnen efter främmande föremål, svullnad eller sot. Titta på ansikte och hals efter skador. Lyssna efter ljud som inte hör hemma.
Så åtgärdar du: böj huvudet bakåt och lyft hakan. Hos en medvetslös person är detta ofta hela åtgärden — tungan har fallit bakåt, och att lyfta hakan drar upp den.
Ljuden säger vad problemet är:
- Väsande eller pipande — luftvägen är trång. Främmande föremål eller allergisk svullnad.
- Snarkande eller gurglande — delvis blockerad, oftast av tungan. Skapa fri luftväg.
- Inget ljud alls trots synliga andningsförsök — total blockering. Handla omedelbart.
- Enstaka djupa, gaspande andetag — det här är inte andning. Agonal andning ses de första minuterna efter ett hjärtstopp och misstas ständigt för att personen andas. Behandla som hjärtstopp och starta HLR.
Andas personen normalt men är medvetslös läggs hen i stabilt sidoläge, som håller luftvägen fri och gör att kräkning rinner ut i stället för ner.
B — Andning
Nu bedömer du hur andningen faktiskt fungerar.
Titta på bröstkorgen: rör den sig, och rör sig båda sidorna lika mycket? Räkna andetagen — 12–20 per minut är normalt för en vuxen. Betydligt snabbare eller betydligt långsammare är ett tecken på att något är fel. Känn efter skador på bröstkorgen.
Det som är livshotande här och som en lekman kan påverka är framför allt en öppen skada på bröstkorgen. Vid stick- eller skottskador kan luft sugas in i lungsäcken genom såret och lungan falla ihop. Täck såret. Är personen svårt andningspåverkad och tillståndet förvärras trots att såret är täckt kan lufttrycket i lungsäcken behöva släppas ut — och det är en åtgärd för ambulanssjukvården, inte på plats. Larma tidigt. Mer om den skadetypen i guiden om knivskador.
Vårdpersonal går här vidare med saturationsmätning och lyssnar med stetoskop på båda sidor. Principen är densamma: sidoskillnad betyder problem i en lunga.
C — Cirkulation
Under C hanterar du livshotande blödningar och tecken på cirkulationssvikt. Ett skrubbsår på ett finger hör inte hemma här — det tas under E, om det tas alls.
Stoppa blödningen
- Tryck direkt på såret, hårt, med det du har. Har du inget material: använd handen.
- Lägg ett tryckförband. Kompress över såret, linda hårt runt. Blöder det igenom lägger du ett nytt ovanpå — ta aldrig bort det första.
- Tryck med kroppsvikten, raka armar, kroppen över skadan. Du ska orka hålla i många minuter.
- Sitter blödningen på arm eller ben och inte går att stoppa: lägg en tourniquet, 5–7 cm ovanför såret, och dra tills blödningen upphör. Det gör ont, och det är rätt ändå.
- Sitter den i ljumske, armhåla eller på halsen där en tourniquet inte går att lägga: packa såret. Tekniken står i guiden om sårpackning.
Släpp aldrig trycket för att "titta hur det ser ut". Djupare genomgång finns i guiden om blödning.
Känn igen chock
Cirkulationssvikt betyder att blodtrycket blivit så lågt att organen inte får syre. Tecknen kommer före kollapsen:
- Blek, kall och kallsvettig hud
- Snabb, ytlig andning
- Snabb puls
- Oro, förvirring eller ovanlig tystnad
- Törst
- Svimningskänsla
Åtgärden är att larma, låta personen ligga ner, hålla henne varm och stoppa det som blöder. Ge inget att dricka.
Blödningar syns inte alltid. En bäckenfraktur eller en lårbensfraktur kan blöda flera liter inuti kroppen utan att en droppe syns — därför ingår det i undersökningen att känna över bäcken och lår. Se även guiden om benbrott.
D — Medvetande
Här bedömer du hjärnan. På en arbetsplats räcker en fyrgradig skala:
- Vaken och orienterad.
- Reagerar på tilltal.
- Reagerar bara på smärta.
- Reagerar inte alls.
Allt under punkt ett ska larmas. En person som blir successivt sämre på den här skalan är en person som blir sämre, punkt.
Kontrollera också om personen är diabetiker — lågt blodsocker är en av de vanligaste orsakerna till plötslig förvirring, och den är enkel att åtgärda om personen kan svälja.
Vårdpersonal använder i stället Glasgow Coma Scale och tittar på pupillernas storlek och reaktion.
E — Helkropp och värme
Sist undersöker du resten: rygg, armar, ben, hårbotten. Skador som inte syntes i första svepet hittas här — och det är också nu mindre sår, brännskador och skrubbsår tas om hand.
Glöm inte värmen. En skadad person blir kall fort, även inomhus, och nedkylning förvärrar både blödning och chock. Täck med filtar, jackor, vad som finns. Lägg något under personen också — marken drar mer värme än luften.
Börja om
L-ABCDE är inte en checklista du bockar av en gång. Det är en runda du går om.
Åtgärdar du något som förändrar läget — lägger en tourniquet, vänder personen, flyttar henne — börjar du om från L. Och blir personen plötsligt tyst efter att ha pratat har du sannolikt fått ett nytt A- eller B-problem, oavsett var i bokstäverna du befann dig.
Det gäller också medan ni väntar. Ambulansen tar tid, och tillstånd förändras. Den som ligger stabilt i tio minuter kan försämras på trettio sekunder.
Varianterna: ABC, L-ABC, X-ABCDE
Du kommer att stöta på flera versioner av samma sak, och skillnaden är vem som använder dem.
- ABC är grundmodellen: luftväg, andning, cirkulation.
- L-ABC lägger till Livsfarligt läge först. Det är den vanligaste modellen på grundkurser i första hjälpen för arbetsplatser.
- L-ABCDE lägger till Disability och Exposure. Det är den fullständiga modellen och den som används inom vården och av räddningstjänst.
- S-ABCDE är samma sak som L-ABCDE — S:et står för Situation.
- X-ABCDE eller C-ABCDE sätter katastrofal blödning allra först. Modellen kommer från militär traumavård, där en avsliten extremitet kan tömma en människa på blod snabbare än en blockerad luftväg hinner göra skada. Den används också av polis och i civil traumasjukvård.
Alla bygger på samma logik. Att fastna i vilken bokstavsföljd som är "rätt" är att missa poängen: du ska ha en ordning, och du ska följa den. Begreppet i sammanfattning finns i ordlistan under ABCDE-metoden.
Vad en arbetsplats faktiskt behöver kunna
Det som räddar liv på en arbetsplats är sällan avancerat. Det är att någon vågar gå fram, larmar tidigt, håller luftvägen fri och trycker på det som blöder tills ambulansen kommer.
Enligt AFS 2023:2 kapitel 4 ska varje arbetsgivare utifrån en riskbedömning ordna den beredskap, de rutiner och de kunskaper som verksamheten kräver. Ingen paragraf anger ett antal utbildade personer — det är riskbilden som avgör. En arbetsplats med maskiner, höjder eller skärande verktyg behöver mer än ett kontor, och en arbetsplats långt från akutsjukvård behöver mer än en granne till sjukhuset.
Vi håller första hjälpen-kurs på plats hos er. Grundkursen följer L-ABC på 2,5 timmar; den fullständiga följer hela L-ABCDE på 3,5 timmar och tar med akut sjukdom, skador och olycksmiljöer. Ska ni kunna hantera stora blödningar specifikt finns Stoppa blödningen som egen kurs.
Ordningen ovan går att läsa på en kvart. Det som gör att den sitter kvar när larmet går är att händerna redan har gjort den en gång.