HLR (Hjärt-lungräddning)

I Sverige drabbas varje år cirka 6 000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus, och cirka 2 500 drabbas av hjärtstopp på sjukhus. Utan snabb HLR är döden oundviklig — men den som får HLR och tidig hjärtstartsbehandling har goda chanser att räddas. Hjärtgruppen erbjuder HLR utbildning.

Gör en intresseanmälan till någon av våra utbildningar så hör vi av oss så snart som möjligt till er.

Vad är HLR?

Hjärt-lungräddning, som brukar förkortas HLR, är en första hjälpen-behandling som ges för att hålla igång hjärtverksamheten och andningen hos någon som har fått hjärtstopp. För att göra den enklaste formen av HLR hjärt-lungräddning behövs det ingen utrustning, utan det är en metod som alla kan lära sig. Ibland används termen basal HLR hjärt-lungräddning för att skilja den från avancerad HLR hjärt-lungräddning som kräver särskild teknisk utrustning och som ges av sjukvårdspersonal.

Man behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att lära sig HLR hjärt-lungräddning. Det räcker att gå en kort kurs på ett par timmar för att lära sig hur man gör. Teorin går att läsa var som helst, men själva handlaget behöver tränas — mer om vad som går och inte går att lära sig online. Då får man träna att utföra behandlingen på en docka.

När man ger HLR hjärt-lungräddning börjar man med så kallade bröstkompressioner. Det innebär att man använder händerna och trycker på den medvetslösa personens bröstkorg för att på det sättet få blodet att fortsätta cirkulera. Med jämna mellanrum gör man korta uppehåll och växlar till att blåsa in luft genom den andres mun med den så kallade mun mot mun-metoden, för att tillföra syre till blodet. Bröstkompressionerna ersätter tillfälligt hjärtats arbete och inblåsningarna ersätter andningen.

Det viktigaste när det gäller HLR är att man inte kan orsaka någon skada genom att prova. Så även om du inte kommer ihåg alla detaljer eller bara sett det på TV så är det bättre att du gör något än att du inte gör någonting alls.

När ska HLR användas?

HLR Hjärt-lungräddning kan användas på någon som har fått hjärtstopp eller andningsstopp. En person som får ett hjärtstopp blir medvetslös inom 10-20 sekunder och slutar därefter också att andas. Vid ett andningsstopp stannar också hjärtat efter en kort stund.

Den vanligaste anledningen till plötsligt, oväntat hjärtstopp är sjukdomar i hjärtats kranskärl som hjärtinfarkt och olika typer av kärlkramp. De två blandas ofta ihop, men skillnaden mellan hjärtstopp och hjärtinfarkt avgör vad du ska göra: vid en infarkt är personen oftast vaken.

Andningsstopp kan bland annat bero på ett kraftigt astmaanfall eller på att något har fastnat i halsen, exempelvis en matbit.

Hjärtat och andningen kan också sluta fungera på grund av till exempel drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller en kraftig elektrisk stöt.

Utan HLR leder hjärtstopp till syrebrist

När hjärtat slutar slå eller andningen stannar får kroppen inte tillräckligt med syre. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte kommer igång tillräckligt snabbt, finns det en risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kan uppstå redan efter tre till fyra minuter. Om kroppen är nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.

Målet med HLR hjärt-lungräddning är att försöka få igång hjärtverksamheten och andningen igen.

Så här går HLR till

För att kunna rädda liv måste någon i omgivningen hålla igång cirkulationen genom HLR hjärt-lungräddning. HLR hjärt-lungräddning består av två moment. Dels bröstkompressioner som ges med händerna och som kan hjälpa det syresatta blodet att cirkulera i kroppen och dels mun mot mun-metoden där man blåser in luft i den medvetslöses lungor. HLR Hjärt-lungräddning återstartar inte hjärtat, men ser till att blodet syresätts och cirkulationen upprätthålls i kroppen i väntan på en hjärtstartare.

Nedan går vi igenom hur man gör HLR steg för steg: kontrollera medvetande, larma 112, kontrollera andning, bröstkompressioner och inblåsningar.

Kontrollera medvetande

Man börjar alltid med att kontrollera medvetandet på en person som man tror har fått ett hjärtstopp. Detta gör man genom att lägga sina händer på den skadades axlar och lite försiktigt vicka från sida till sida samtidigt som man försöker prata med personen. Får man ingen kontakt på detta sätt så har man troligen en medvetslös person framför sig. Enligt HLR-rådets riktlinjer 2026 larmar man då 112 direkt — redan innan man kontrollerar andningen.

• Skaka personen försiktigt i axlarna och försök få kontakt med personen.
• Om personen reagerar, stanna kvar och larma vid behov.
• Om personen inte reagerar på tilltal, larma 112 direkt och kontrollera därefter andningen.

Larma 112 direkt vid medvetslöshet

Sedan HLR-rådets riktlinjer 2026 gäller att man larmar 112 så snart man konstaterat att personen är medvetslös — redan innan andningskontrollen. Aktivera mobilens högtalarfunktion så att du kan följa larmoperatörens instruktioner samtidigt som du har händerna fria.

• Larma 112 direkt när personen inte reagerar på tilltal.
• Aktivera mobilens högtalarfunktion och svara på larmoperatörens frågor.
• Ropa på hjälp!
• Gå därefter vidare och kontrollera andningen.

Kontrollera andningen

För att kunna kontrollera andningen så måste man först skapa en fri luftväg. Detta gör man genom att lägga ena handen på pannan samtidigt som man sätter två av den andra handens fingrar under hakan. Med båda händerna tippar man tillbaka huvudet. På detta sätt rätar man upp luftröret samtidigt som man lyfter upp käken lite så att tungan inte lägger sig i vägen och blockerar luftvägen.

När man har skapat en fri luftväg så kontrollerar man andningen genom att lägga sitt öra mot den skadades mun. Här är det viktigt att komma nära för att höra ordentligt med tanke på att man kan vara stressad och det kan vara mycket ljud runt omkring en. Här lyssnar man efter andningsljud, känner efter vinddraget mot örat och tittar samtidigt ned mot bröstkorgen för att se om den rör på sig.

Man ska inte använda mer än tio sekunder för att kontrollera andningen. Detta är för att även en person som andas, men väldigt lite eller onormalt, behöver HLR. Vi är därför bara intresserade av att med absolut säkerhet kunna säga att personen andas normalt — kan vi inte det så ska vi göra HLR.

• Skapa fria luftvägar: böj huvudet bakåt med en hand på pannan och två fingrar under hakan.
• Titta, lyssna och känn efter normal andning i maximalt 10 sekunder.
• Om personen andas normalt, placera honom/henne i stabilt sidoläge i väntan på ambulansen.
• Om personen inte andas eller andas onormalt, påbörja omedelbart HLR — varje sekund är dyrbar!

Använd hjärtstartare i kombination med HLR

• Be någon hämta hjärtstartaren under tiden du påbörjar HLR hjärt-lungräddning.
• När hjärtstartaren är på plats, sätt på den och följ apparatens instruktioner.
• Läs mer om hur en hjärtstartare fungerar.

Gör bröstkompressioner

När man konstaterat att personen varken är vid medvetande eller andas normalt så påbörjar man HLR. Man börjar med att trycka ihop bröstkorgen för att på så sätt pressa ihop hjärtat och få blodet att cirkulera i kroppen. Detta gör man genom att placera den ena handens handlov mitt på bröstkorgen, sedan tar man den andra handen och lägger den ovanpå sin första hand. Här spelar det ingen roll vilken hand som är underst eller överst. Därefter knyter man ihop händerna och håller upp fingrarna från bröstkorgen då man endast ska trycka med handloven. Gör man inte detta så riskerar man att bryta den skadades revben. I sammanhanget spelar det dock mindre roll — man ska aldrig avstå eller känna sig rädd för att utföra HLR för att man är orolig för att göra mer skada än nytta.

Man går sedan upp på knä och placerar sig så att axlarna är ovanför händerna och att armarna är raka. Man använder sedan sin kroppstyngd för att trycka ned bröstet 5–6 centimeter, 30 gånger i en takt på 100–120 kompressioner per minut. Var noggrann med att hela tiden hålla kroppskontakten med den skadade — du får alltså inte släppa den när du släpper upp, då riskerar man att börja trycka på fel plats. Det är när man släpper upp som hjärtat fylls på med blod, vilket betyder att det är mer eller mindre lika viktigt att släppa upp som att trycka ner.

• Se till att personen ligger plant på rygg.
• Placera båda händerna, den ena ovanpå den andra, mitt på bröstkorgen.
• Tryck ner bröstbenet med raka armar cirka 5–6 centimeter, tag den egna kroppstyngden till hjälp. Håll en takt på 100–120 kompressioner per minut.
• Släpp upp bröstkorgen helt mellan varje tryck.
• Varva 30 kompressioner med 2 inblåsningar.

Gör 2 inblåsningar (mun mot mun)

Efter bröstkompressionerna så går man vidare med att blåsa ner luft i lungorna. Detta är för att det är där blodet hämtar sitt syre. Till att börja med så skapar man en fri luftväg precis som när man kontrollerade andningen, men nu ska man även knipa ihop näsan så att ingen luft försvinner ut där när man blåser ner luft. Man sätter därefter sin egen mun mot den skadades mun samtidigt som man tittar mot bröstkorgen och blåser in. Man blåser in i normal andningstakt och tills det att man ser att bröstkorgen höjer sig. Därefter går man upp och tar ett andetag medan den skadades lungor töms, därefter gör man en andra inblåsning. Detta repeterar man, varvat med bröstkompressioner, tills man blir avlöst eller inte orkar längre.

• Se till att personen har fria luftvägar.
• Böj huvudet bakåt med hjälp av en hand på pannan och två fingrar under hakan.
• Kläm ihop näsborrarna.
• Behåll greppet om näsborrarna. Andas in och placera din mun över den medvetslösa personens mun.
• Blås in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Gör alltid 2 inblåsningar efter varandra.
• Varva 2 inblåsningar med 30 kompressioner.
• Fortsätt med HLR hjärt-lungräddning tills du blir avlöst.

Effektivitet av HLR

HLR återstartar i regel inte hjärtat på egen hand — behandlingen upprätthåller cirkulation och syresättning i väntan på hjärtstartare och annan akutsjukvård. Det är därför kombinationen av tidig HLR och tidig defibrillering som avgör överlevnaden — de två mittersta leden i kedjan som räddar liv. I Sverige överlever i dag totalt cirka 13 procent ett hjärtstopp utanför sjukhus (Svenska Hjärt-lungräddningsregistret, 2024).

Överlevnad

• Utan behandling minskar chansen att överleva med cirka 10 procent för varje minut som går.
• HLR som påbörjas innan ambulansen anländer kan öka chansen att överleva två till tre gånger.
• Defibrillering inom 3–5 minuter kan ge en överlevnad på 50–70 procent.

Som framgår av värdena räcker HLR sällan på egen hand — det är hjärtstartaren som kan återställa hjärtats rytm. Det är av den här anledningen som vi verkligen rekommenderar alla våra kunder som går en HLR utbildning att även införskaffa en hjärtstartare då kunskapen annars knappt kan komma till nytta.

Definition

• HLR (Vuxen-HLR): Basal hjärt-lungräddning
• D-HLR: Hjärt-lungräddning med defibrillator (hjärtstartare)
• Barn-HLR: hjärt-lungräddning till barn 0–18 år — med en annan ordning än vuxen-HLR
• S-HLR vuxen och S-HLR barn: Hjärt-lungräddning för sjukvårdspersonal
• A-HLR och A-HLR barn: Avancerad hjärt-lungräddning

När ska man repetera HLR

All kunskap glöms bort om den inte används. En stor komponent i att utföra HLR är att man vågar göra det. I HLR sammanhang så är detta av största vikt för förutom att kunskapen börjar tyna bort efter ett tag så börjar även ens självförtroende inför situationen att tyna bort, det blir alltså två negativa faktorer som läggs ihop. Detta sammantaget gör att rekommendationen är att repetera HLR varje år — annars kommer man troligen inte känna sig trygg med att göra HLR i en skarp situation. Någon formell giltighetstid eller lagkrav finns inte, men på sjukhusen runt om i Sverige repeterar all personal HLR en gång per år, och samma intervall är en bra tumregel för alla.