Elolycka — Hjärtgruppen

Hem

Första hjälpen-guiden

Elolycka

Senast uppdaterad:

2023-12-29

Författare:

Elia Malmsten

Medicinskt granskad

Denna artikel går att anpassa efter kompetensnivå:

Elektrisk ström kan ge allt från kittlingar och muskelkramper, till hjärtarytmier och hjärtstopp. När en elolycka har inträffat kan kroppen drabbas allvarligt utan att man kan se några skador på utsidan av kroppen. Strömstyrkan och exponeringstiden avgör skadans utbredning. I princip ska alla som råkat ut för en elolycka kontrolleras på sjukhus.

Larma

Alla som drabbats av en elolycka bör kontrolleras av vården. Om personen är symtomfri och det var lågspänning räcker det ofta med ett EKG och några enklare blodprover. I ett senare skede kan psykiska besvär samt syn- och hörselförändringar och även domningar förekomma. Om något av nedan förekommer är det att betrakta som allvarligare:

personen träffats av blixtnedslag
om det uppstått en ljusbåge vid starkström
vid brännskador
om personen är allmänpåverkad.

Symptom

Smärta
Hjärtklappning
Brännskador
Domningar
Kramper
Medvetslöshet

Första hjälpen

Ta inte i personen så länge den är strömförande
Säkra platsen och bryt strömmen
Om strömmen inte kan brytas, lösgör med isolerat föremål
Om medvetslös placera i stabilt sidoläge
Om ingen eller oregelbunden andning, starta HLR
Behandla eventuella brännskador

Ta inte i personen så länge han eller hon är strömförande. Säkra platsen först och bryt strömmen på ett säkert sätt. Om strömmen inte kan brytas snabbt, lösgör den drabbade med isolerande redskap, ex med en torr brädstump, ett snöre eller ett klädesplagg. Använd aldrig metall eller fuktiga föremål för lösgörandet. Vid högspänningsolyckor måste strömmen först brytas. Behandla eventuella brännskador. Om personen är medvetslös ska den placeras i stabilt sidoläge och larma 112. Kontrollera andningen kontinuerligt. Vid hjärtstopp larma 112 och starta HLR.

Skadans omfattning beror på mängden elektrisk energi. Energin är beroende av spänningen, resistansen (kontaktytans storlek, tryck och fuktighet) och exponeringstiden. Elolyckor delas in i hög- (över 1000 volt) och lågspänningsolycka (under 1000 volt). Elolyckor med växelström är farligare då det är svårare att komma loss från strömkällan och högre risk för att drabbas ventrikelflimmer. Blixtnedslag ska alltid handläggas som högspänningsolyckor.

Ring 112

I princip ska alla som drabbas av en elolycka söka vård. Om spänningen är lägre än 50 volt är det ytterst sällsynt att något allvarligt händer. Om något av nedan inträffat bör ambulans tillkallas.

Högspänningsolycka
Arytmi
Medvetslöshet
Strömpassage genom buk eller bröstkorg
Blixnedslag
Allvarligt brännskada

Symptom

Smärta
Hjärtklappning
Brännskador
Domningar
Kramper
Medvetslöshet
Hjärtstopp

Första hjälpen

Handlägg enligt L-ABCDE
Behandla eventuella brännskador
Stabilt sidoläge om medvetslös men bibehållen andning
HLR med hjärtstartare om ingen andning

Klinisk bild

Hjärta: Allvarliga arytmier. Lågspänningsolyckor kan ge dödlig arytmi direkt vid skadetillfället men det är sällsynt med arytmier därefter även om förmaksflimmer kan uppträda timmarna efter.

Andning och HLR: Man kan få andningsstopp direkt i samband med olyckan. HLR i samband med elolycka bör fortgå längre än normalt.

Brännskador: Högspänningsskador orsakar både ytliga och djupa brännskador. Strömmen följer vävnader med lägst resistens (blodkärl, nerver och muskler) och kan ge djupa brännskador även om hudskadorna är begränsade. Risk för utveckling av kompartmentsyndrom.

Njurar: Njursvikt kan uppstå vid högspänningsolyckor på grund av muskelskador.

Neurologi: Neurologiska skador med medvetslöshet, funktionsbortfall i extremiteter och andra neurologiska symtom förekommer vid högspänningsolyckor. Om strömmens väg går genom skallen kan nerv-, ögon- och hörselskada uppträda. Nervpåverkan kan uppträda med viss fördröjning och kvarstå under lång tid. Överväg traumatisk hjärnskada vid neurologiska bortfallsymtom.

Kärl: Kärlskador kan uppkomma vid högspänningsolyckor och kan ge både arteriell kärlspasm och trombos med symtom på akut ischemi.

Skelett: Frakturer och luxationer av leder uppkommer på grund av trauma och kraftig muskelkontraktion i samband med olyckan.

Riktad anamnes

Tidpunkt och plats för olyckan
Strömmens väg genom kroppen
Smärta?
Finns pacemaker?
Spänningsnivå?
Satt den drabbade fast till följd av strömmen, hur länge?
Medvetandepåverkan?
Förlamning?
Om ovan inte kan besvaras av patienten - finns vittnen som kan berätta?

Undersökning

Kontrollera blodtrycket i båda armarna.
Gör ett neurologstatus och bedöm vakenhetsnivå.
Undersök huden för att notera eventuella missfärgningar eller brännskador, kontrollera särskilt in och utgång för strömmen.

Handläggning

Handläggning primärt utifrån L-ABCDE. Om medvetande, andning och cirkulation inte är påverkat är det framför allt eventuella brännskador som bör handläggas. I princip alla som drabbats av en elolycka ska som minst göra ett EKG på akuten.

Vårdnivå

I princip ska alla patienter som drabbats av en elolycka kontrolleras på akuten. Vid spänning under 50 volt är det extremt sällan något allvarligt som inträffar. Vid nedan situationer ska ambulans alltid tillkallas: