Plötsligt bortfall av hjärtats mekaniska pumpfunktion som gör att blodcirkulationen upphör och kroppens organ, särskilt hjärna och hjärta, omedelbart berövas syre och näring. Kliniskt kännetecknas tillståndet av medvetslöshet, ingen eller onormal andning och avsaknad av puls.
Begreppet omfattar flera elektriska förlopp – vid första EKG-registrering är asystoli eller elektrisk aktivitet utan cirkulation (PEA) numera vanligast, medan ventrikelflimmer och pulslös ventrikeltakykardi förekommer i en minskande andel av fallen. Det skiljer sig från hjärtinfarkt (”hjärtattack”), som är en cirkulationsstörning i kranskärlen; en infarkt kan dock utlösa hjärtstopp. Incidensen i Sverige ligger på cirka 5 000–6 000 utomsjukhusfall årligen, och prognosen försämras drastiskt för varje minut utan behandling.
Hjärtstopp utgör det mest akuta livshotande tillståndet i akutsjukvården och är centralpunkten i kedjan av överlevnad: tidig larmning, hjärt-lungräddning med bröstkompressioner, snabb defibrillering med hjärtstartare och avancerad post-resusciteringsvård är de länkar som statistiskt sett avgör utfallet.