Defibrillering

Så fungerar en halvautomatisk defibrillator

Olika fabrikat och modeller fungerar i stort sett likadant, men kan ha olika utförande på detaljer, röstmeddelanden etc. Innan kurstillfället bör du bekanta dig med den defibrillator som finns på arbetsplatsen.

Halvautomatisk defibrillator

En halvautomatisk defibrillator är en apparat som kan analysera hjärtrytmer och ge råd till dig som användare. Den tolkar snabbt och säkert om hjärtats rytm är behandlingsbart med defibrillering eller inte. Den kan även kallas för hjärtstartare eller AED (Automated External Defibrillator). För att märka ut var en defibrillator är placerad används ofta en skylt med denna symbol.

Tidig defibrillering

Det finns ett direkt samband mellan patientens möjlighet att överleva och hur snabbt behandling med defibrillering kan ske. Det är alltså bråttom att få fram en defibrillator. Från det att appa-

raten är på plats tar det ofta ca 1 minut innan du kan defibrillera. Det är viktigt att HUR pågår hela tiden förutom just när defibrillatorn analyserar och defibrillerar. Påbörja HLR omedelbart efter defibrillering om inte patienten visar tydliga livstecken.

Behandling av hjärtstopp med defibrillering och HLR

Vid ett ventrikelflimmer har de elektriska impulserna som normalt styr hjärtats arbete drabbats av ett elektriskt kaos. Behandlingen består av försök att slå ut den kaotiska elek-

triska aktiviteten med en strömstöt från defibrillatorn för att få tillbaka den normala hjärtrytmen igen. Ju tidigare en defibrillering kan utföras desto större är chansen att lyckas. Behandling med defibrillering ska följas av HLR i 2 minuter under den första instabila perioden av hjärtats eget arbete om inte patienten vaknar till eller visar andra tydliga livstecken. Därefter kommer defibrillatorn att utföra / uppmana till en ny analys. Det är då viktigt att göra uppehåll i bröstkompressionerna. En patient som får en strömstöt från en defibrillator kommer nästan alltid att rycka till kraftigt. Det är en effekt av strömstöten på musklerna och inget tecken på liv.

Defibrillatorns funktion

Det finns defibrillatorer som är multifunktionella, halvautomatiska och helautomatiska. Multifunktionella defibrillator används ofta på intensivvårdsavdelningar, hjärtavdelningar och inom akuta verksamheter. De har både ett halvautomatiskt läge och ett manuellt där användaren tolkar hjärtrytmen, bestämmer energinivå, laddar upp och defibrillerar. En halvautomatisk defibrillator analyserar hjärtrytmen och ger behandlingsråd i form av talande meddelanden. Om hjärtrytmen är defibrillerbar laddar den upp och uppmanar användaren att trycka på knappen som gör att strömstöten levereras. Även helautomatiska hjärtstartare förekommer ute i samhället. De tolkar rytmen, laddar upp och levererar automatiskt strömstöten. Användaren uppmanas att inte vidröra den drabbade. Säkerheten hos dessa är inte känd. Alla defibrillatorer ska vara inställda att följa HLR-rådets riktlinjer.

I denna utbildning får du lära dig att använda en halvautomatisk defibrillator.

Hjärtrytmer

Följande hjärtrytmer är exempel på vad defibrillatorn analyserar. Som användare behöver du inte kunna bedöma dessa.

Sinusrytm

Normal hjärtrytm

Ventrikelflimmer (VF)

Elektriskt kaos i hjärtats kammare. I början är EKG-kurvan grovvågigt men blir efter kort tid alltmer finvågigt för att till slut plana ut helt till asystoli. Med HLR med god kvalitet kan den elektriska aktiviteten upprätthållas tills dess att en defibrillator kan anslutas.

Asystoli

Avsaknad av elektrisk aktivitet i hjärtat. Defibrillering har ingen effekt och en halvautomatisk defibrillator kommer inte att kunna leverera någon strömstöt. Den kommer att uppmana till start av HLR. Defibrillatorn rekommenderar en strömstöt vid VF med syftet att återställa det elektriska kaoset. Vid asystoli har defibrillering ingen effekt utan behandling med HLR ska ges.

Funktioner

Analysfunktion

Halvautomatiska defibrillatorer läser av och analyserar hjärtrytmen omedelbart när den ansluts till patienten och därefter varannan minut. Analysen resulterari råd till användaren om att defibrillera eller inte defibrillera samt att starta HLR.

Talade meddelanden

Defibrillatorn talar om för dig vad du ska göra. Vissa modeller har även en display som visar text och bild.

Strömstöten

När defibrillatorn analyserat och laddat upp får du en uppmaning att utlösa strömstöten, defibrillera. När du trycker på defibrilleringsknappen går strömstöten från apparaten via kablarna och defibrilleringselektroderna genom hjärtat. De ska placeras så att den ena klisterelektroden sitter strax under höger nyckelben och den andra ca 10 cm under vänster armhåla.

Minnesfunktion

Alla halvautomatiska defibrillatorer har ett minne för att registrera och lagra tidvunkter, antal defibrilleringar och hjärtrytmer från det att defibrillatorn slås på till den stängs av. Efter användning kan den lagrade informationen skrivas ut, oftast med hjälp av dator och speciell mjukvara.

Så använder du en halvautomatisk defibrillator

Defibrilleringselektroderna

Placering

Varje elektrod har en bild som visar var de ska placeras. Rätt placerade kommer strömmen att gå mellan defibrilleringselektroderna genom bröstkorg och hjärta, hjärtat ska ligga i linje mellan defibrilleringselektroderna. På undersidan av elektroderna finns en klistrig kontaktgel som underlättar mottagning av hjärtats signaler. Sätt fast en elektrod i taget. För att få god kontakt bör du stryka fast defibrilleringselektroden mot huden från ena änden till den andra. På så sätt har du försäkrat dig om att det inte finns några luftbubblor kvar mellan elektrod och hud. Om patienten har mycket hår på bröstet bör det rakas bort där defibrilleringselektroderna ska placeras.

Är huden våt?

Personen kan vara kraftigt kallsvettig. Då måste du torka av hela bröstkorgen, både där defibrilleringselektroderna ska sitta och mellan dem, för att inte riskera att en del av strömmen leds utanpå bröstkorgen. Personen får inte ligga kvar i vattnet vid t.ex. drunkning. Blött golv är inget problem, viktigt är att inte sitta i samma vattensamling som patienten vid defibrillering.

Vad händer om defibrilleringselektroderna blir för gamla?

Till underhållsrutinerna för en defibrillator hör att titta på utgångsdatum för elektroderna. Blir de för gamla kan elektrodgelen torka. Risk finns för sämre kontakt, försämrad strömstöt eller brännskador på patienten. Om apparaten ber dig kontrollera defibrilleringselektroderna under pågående HLR ska du först försöka trycka fast dem bättre mot bröstkorgen, sedan kontrollera att elektrodkontakten är ordentligt intryckt i apparaten och i sista hand byta till ett nytt par defibrilleringselektroder.

Säkerhet

Säkerhet för patienten

Vid defibrillering

• Försäkra dig om att det är god kontakt mellan defibrilleringselektroder och hud. Använd inte defibrilleringselektroder som passerat utgångsdatum,
• Tag bort eventuella förband eller dylikt och raka bort brösthår vid behov. Dåligt fastsatta defibrilleringselektroder kan orsaka gnistbildning och brännskador.
• Torka bort kallsvett och annan fukt från huden under och mellan defibrilleringselektroderna.
• Om personen har en inopererad pacemaker, implanterbar defibrillator (ICD) eller en subcutan venport kan man känna den med fingrarna genom huden strax nedanför nyckelbenet. Sätt i så fall defibrilleringselektroden vid sidan av och inte direkt över pacemakern då det kan skada dosan och orsaka brännskador De allra flesta har sin pacemaker på vänster sida, då är det inget problem.
• Halvautomatiska defibrillatorer rekommenderas inte till barn yngre än ett år. Till barn mellan 1 och 8 år bör speciella defibrilleringselektroder eller barnläge på defibrillatorn användas men finns inte detta kan vanliga elektroder och inställningar användas.

Hur ska man varna andra inför defibrillering?

Den som sköter defibrillatorn ska varna andra innan strömstöten levereras.

• Säg högt och tydligt ”Rör inte patienten, jag defibrillerar nu!”
• Titta runt i rummet och försäkra dig om att alla uppfattat situationen och hört vad du sagt.
• Håll upp handen och gör en varnande rörelse.

Säkerhet för användaren

Vid defibrillering

Rör aldrig patienten under analys, uppladdning eller defibrillering och se till att ingen annan gör det heller på grund av att:

• beröring kan störa analysfunktionen
• en del av strömmen kan ledas genom den som rör vid patienten vilket kan vara obehaglig och eventuellt farlig.

Hjärtsäker zon

Hjärtsäker zon är en svensk standard för användning av hjärtstartare utanför sjukvården. Syftet med standarden är att göra fler arbetsplatser och miljöer hjärtsäkra, och att rädda fler liv vid hjärtstopp utanför sjukhus. Standarden definierar vad som behöver säkerställas för att hjärtsäker zon ska uppnås.