Värmeslag - hypertermi

Medicinskt granskad

Värmeslag eller solsting som det även kan kallas är när kroppen inte klarar av att hålla sin normala temperatur. Kroppen reglerar främst sin temperatur genom svettning. När det är soligt, varmt, vindstilla och fuktigt kan man svettas upp till två liter per timme. Detta görs dels att kroppens saltbalans sätts ur spel och ibland räcker även denna svettning inte till för att kyla av kroppen. Det är lättare för äldre och sjuka personer att drabbas av värmeslag och det kan vara livshotande. Värmeslag innebär för det mesta även vätskebrist.

Ring 112

Ring 112 eller 1177 beroende på allvarlighetsgrad om du eller någon i din omgivning drabbats av värmeslag. Då kan du få hjälp med att bedöma symtomens allvarlighetsgrad och få information om vart du ska vända dig näst.

Symtom

Huvudvärk, trötthet
törst
illamående, kräkning
yrsel, förvirring
svaghet i kroppen
rödflammig hud
kramper
medvetslöshet
40 °C eller mer i kroppstemperatur

Första hjälpen

Flytta den drabbade till en sval plats.
Ge något svalt att dricka med salttillskott - vätskeersättning eller sportdryck.
Om personen är mycket varm - svalka personen med blöta handdukar. Vattnet ska ha en temperatur mellan 15 och 18 °C. Kallare vatten gör att kärlen i huden drar ihop sig vilket gör att värmen stannar kvar på huden.
Vid påverkat medvetande bedöm ABC, placera i stabilt sidoläge och larma 112.

Kroppens viktigaste mekanism för att förhindra överhettning är svettning. Vid ökad temperatur vidgas blodkärlen nära huden som för blodet nära huden som då blir röd och varm. Dessutom aktiveras svettkörtlarna som utsöndrar en vätska, svett, bestående av vatten och salter. Avdunstning av vätskan kyler av blodet. Tack vare många olika mekanismer klarar i vanliga fall kroppen av att reglera temperaturskillnader och hålla en kroppstemperatur runt 37 °C. Om man befunnit sig en längre period i en varm och fuktig miljö räcker svettningen till slut inte till och kroppstemperaturen börjar långsamt stiga och symtom på överhettning, en mildare form av värmeslag, kan uppstå.

Det kan ta kroppen allt från några dagar till flera veckor att anpassa sig till nya temperaturer och risken för värmeslag ökar därför vid snabba förändringar. Andra förvärrande faktorer är fysisk aktivitet, feber eller andra tillstånd då kroppen redan har en ökad värmeproduktion samt tillstånd då kroppen inte kan göra sig av med värme lika effektivt, till exempel hjärtsvikt, uttorkning och alkoholintag. Det finns således människor som är riskgrupper och därför extra känsliga för värmehöjningar och där värmeslag kan vara livshotande. Dessa riskgrupper är;