Influensa

Medicinskt granskad
Ring 112
Om du tillhör en riskgrupp och får kraftiga symtom
Vid hög feber (över 39 grader) i fem eller fler dagar
Om du varit feberfri i ett antal dagar och sedan återfår febern
Du ska söka akut om du har svårigheter att andas trots att du är i vila eller om du plötsligt mår kraftigt sämre eller sjunker i medvetandet.
Symtom
Hög feber, frossa
Hosta, nysningar, halsont
Muskelvärk
Huvudvärk
Trötthet, nedsatt allmäntillstånd
Sjukdomskänsla
Ev. kräkningar och diarréer
Första hjälpen
Stanna hemma
Få i dig rikligt med vätska
Låt kroppen få vila
Receptfria smärtstillande/febernedsättande läkemedel
Försök få i dig mat trots minskad aptit
Symptom
Ofta debuterar influensa med ett plötsligt insjuknande av hög feber och frossa, i kombination med nedsatt allmäntillstånd och en känsla av att vara riktigt sjuk. Hos olika individer kan symptomen te sig olika, men oftast ackompanjeras de initiala symtomen med värk i huvud eller muskler, trötthet, hosta eller förkylningssymptom samt ibland gastrointestinala symptom som kräkningar eller diaréer. Det är vanligt att influensa-symtomen kan sitta i ett längre tag, ibland upp till två veckor. Den höga febern är kroppens egna försvar mot viruset, som inte trivs i så höga temperaturer.
Hos vissa patientgrupper är det vanligare med vissa efterhörande komplikationer. Hos den äldre populationen är bakteriell lunginflammation efter ett influensa-insjuknande vanligare, medan det hos unga vuxna är vanligare med bihåle- och luftrörsinflammation. Hos barn dominerar snarare öroninflammation eller pseudokrupp.
Smittsamhet
Influensa smittar via så kallade aerosoler eller droppar. Det är till exempel via nysningar eller hostningar som viruspartiklar från en infekterad individ kan ta sig En infekterad individ kan smitta sin omgivning redan någon dag innan symtomen bryter ut, men hen är som mest smittsam när symptomen är som starkast. Viruset sprids lättast inomhus och där det är trångt, som t.ex. bussar eller i klassrum. Det har också lättare att spridas i torr, kall luft, vilket förklarar varför Sverige har störst utbrott under vinterhalvåret.
Vad kan jag göra själv?
Kroppen läker ofta ut infektionen av sig själv. Det är viktigt att under sjukdomsförloppet förse kroppen med det den behöver, så som näring, sömn och vätska. Låt kroppen vila, känn efter vad du själv orkar. Det är okej att vara uppe och röra på sig, som t.ex. långsamma, korta promenader, men undvik tungt fysisk ansträngning. Eftersom man svettas mycket vid feber är det extra viktigt att få i sig vätska och oftast även blodsalter, så kallade elektrolyter. Vätskeersättning är ett enkelt sätt att ersätta vätskeförlusten. Även om aptiten ofta är låg vid influensa är det viktigt att putta på med matintag. Att äta mindre portioner men oftare kan vara ett sätt att få i sig tillräckligt med näring. Det finns ett flertalet receptfria läkemedel som kan köpas på apoteket, som t.ex. febernedsättande, smärtlindrande, hostdämpande, nässprej.
OBS! Läs noga på bipacksedlarna eller rådgör med din läkare innan du tar mediciner eller ger dem till ett barn.
Förebygg influensa
Alla äldre över 65, de individer med nedsatt immunförsvar samt gravida rekommenderas att ta influensavaccinet inför varje influensasäsong. Anledningen till att man måste ta ett nytt vaccin varje år är för att det är olika strängar av influensaviruset som dominerar varje säsong. Ett nytt vaccin skräddarsys per säsong för att täcka de förväntade virustyperna. Det är en expertgrupp på WHO (världshälsoorganisationen) som bevakar och följer de olika trenderna bland influensavirusen. Egenvård för att undvika att bli smittad involverar att tvätta händerna noga och ofta samt att undvika att vidröra ansiktet med händerna. Om någon har symptom i närheten bör man undvika närkontakt med dessa.
© 2025 Alvyri AB
Årstaskogs väg 9A
11756 Stockholm
Org.nr. 559024-7952