Tourniquet – Komplett guide: användning, risker och rätt modell

Vad är en tourniquet?

En tourniquet (på svenska även kallat avsnörande förband) är ett medicinskt verktyg som appliceras runt en arm eller ett ben för att helt stoppa blodflödet distalt om (nedanför) förbandet. Ordet kommer från franskans tourner – att vrida – och syftar på den vridmekanism (vindspel) som används för att dra åt bandet.

Tourniqueter har använts i över 2 000 år. De äldsta beskrivningarna finns från Indien (ca 600 f.Kr.) och från romarriket, där läderremmar användes vid amputationer. Den moderna vindspel-tourniqueten uppfanns 1674 av den franske militärkirurgen Etienne Morel, och 1718 myntade Jean-Louis Petit själva begreppet tourniquet när han utvecklade en skruvbaserad variant.

Under 1900-talets senare hälft minskade tourniquet-användningen inom västerländsk militär – långa evakueringstider i Vietnam innebar att ischemiskador (vävnadsskador från syrebrist) övervägde nyttan. Det var först under Irak- och Afghanistankrigen (från 2001) som tourniqueten fick sin renässans. Studier från dessa konflikter visade att överlevnaden var 87 procent när tourniqueten applicerades före att patienten utvecklade chock. Sedan 2013, efter bombattentatet vid Boston Marathon, har även civilt bruk vuxit snabbt globalt.

Hur fungerar en tourniquet medicinskt?

En tourniquet åstadkommer hemostas (blodstillning) genom att utöva ett cirkumferentiellt tryck runt extremiteten. Bandet trycker ihop mjukvävnaden, som i sin tur komprimerar de underliggande blodkärlen. För att förstå varför korrekt åtdragning är så avgörande behöver man förstå skillnaden mellan venös och arteriell ocklusion.

Venös ocklusion uppstår redan vid relativt lågt tryck. Venerna är lågtryckskärl och komprimeras lätt. En tourniquet som är för löst dragen blockerar det venösa återflödet men låter arteriellt blod fortsätta pumpa in i extremiteten. Resultatet är paradoxal blödning – blödningen ökar faktiskt. I en studie från Irak dokumenterade Kragh et al. detta fenomen hos 13 av 499 patienter.

Arteriell ocklusion kräver betydligt högre tryck – tillräckligt för att överstiga det systoliska blodtrycket plus vävnadstrycket. Först då stoppas allt blodflöde till området nedanför tourniqueten. Moderna tourniqueter genererar tryck på 200–500+ mmHg, vilket är väl över vad som krävs. Bredare band kräver lägre tryck för att uppnå ocklusion, vilket är en av anledningarna till att CoTCCC kräver minst 38 mm bredd på bandet.

⚠️ Viktigt: En lös tourniquet är farligare än ingen tourniquet. Det vanligaste och farligaste misstaget är att inte dra åt tillräckligt. En tourniquet som bara blockerar venerna men inte artärerna ökar blödningen. Tourniqueten ska vara smärtsamt hårt åtdragen – distal puls ska inte kunna kännas.

När ska man använda en tourniquet?

En tourniquet används vid livshotande blödning från en extremitet (arm eller ben) där direkt tryck inte räcker för att stoppa blödningen. Det är ett sista alternativ – inte det första. Svenska behandlingsriktlinjer (SLAS) anger att yttre extremitetsblödning ska kontrolleras med tryckförband och vid behov avsnörande förband.

Socialstyrelsens ramverk Stoppa Blödningen beskriver tre steg:

1. Agera snabbt – ring 112

2. Hitta blödningen och tryck – tryck direkt mot såret med raka armar

3. Vänta – släpp inte förrän ambulanspersonal säger åt dig

Tourniqueten kommer in i bilden när direkt tryck och sårpackning inte fungerar, eller när blödningen är så massiv att det inte finns tid att försöka med tryckförband först.

Lärdomar från Ukraina-kriget visar också hur viktigt det är att inte överanvända tourniqueten. En ukrainsk kärlkirurg bedömde att bara 24,6 procent av tourniquet-appliceringarna var medicinskt motiverade. I kombination med långa evakueringstider (ofta över 6 timmar) ledde detta till onödiga amputationer.Så använder du en tourniquet – steg för steg

Dessa instruktioner följer TCCC-riktlinjerna (Tactical Combat Casualty Care, januari 2024) och det svenska Stoppa Blödningen-konceptet. De ersätter inte praktisk utbildning.

1. Placera tourniqueten runt extremiteten – 5–10 cm ovanför såret (närmre kroppen). Sätt aldrig tourniqueten på en led (knä eller armbåge). Om blödkällan är okänd: applicera så högt upp på extremiteten som möjligt.

2. Dra åt bandet hårt – träd bandet genom spännet och dra så åt att det sitter ordentligt mot huden. Fäst med kardborrefästet eller spännmekanismen.

3. Vrid vindspelet (windlass) – vrid tills ALL blödning har upphört. Det ska göra ont – det är normalt och nödvändigt. Kontrollera att ingen distal puls kan kännas.

4. Lås vindspelet – fäst vindspelet i klämman/hållaren så att det inte kan vrida sig tillbaka.

5. Notera tiden – skriv klockslaget för applicering direkt på tourniqueten eller på patientens hud med en permanent markör. Tidpunkten är avgörande för sjukhuspersonalen.

6. Om blödningen fortsätter – applicera en andra tourniquet bredvid den första (mellan såret och den första tourniqueten). Justera inte den första.

7. Lämna tourniqueten på plats – lös eller ta aldrig bort tourniqueten. Det görs av sjukvårdspersonal. Täck inte över tourniqueten med filtar eller kläder.

Självapplicering

Forskning visar att CAT, SOF-T och EMT alla uppnår 100 procent effektivitet vid självapplicering på överarm av otränade frivilliga. På låret är självapplicering svårare – en amerikansk militärstudie visade att enhändig applicering bara reducerade blodflödet med cirka 50 procent. Smärtan från vindspelet är den främsta begränsande faktorn vid självapplicering.

Tidsgränser – hur länge kan en tourniquet sitta?

Tiden är den viktigaste faktorn efter korrekt applicering. Region Skånes traumamanual och TCCC anger följande riktlinjer:

• Under 2 timmar: Relativt säkert. Konvertera till tryckförband om möjligt.

• 2–4 timmar: Ökande risk. 20% ökad komplikationsrisk per 10 min. Skynda till sjukhus.

• 4–6 timmar: Hög risk. 57% extremitetsbevarande, 7% mortalitet. Sjukhus krävs.

• Över 6 timmar: Mycket hög risk. Ta INTE bort utan labbövervakning. Risk för cirkulationskollaps och crush-syndrom.

Data från Ukraina-kriget understryker allvaret: i en studie av 74 patienter med tourniquet i mer än 4 timmar (medelvärde 7,1 timmar) krävde 70,8 procent dialys, 36,3 procent fördröjd amputation, och mortaliteten var 6,7 procent.

De 10 vanligaste misstagen vid tourniquet-användning

Baserat på forskning från TREMA Nord, TACMed Australia och klinisk erfarenhet från svenska akutmottagningar:

1. Inte tillräckligt åtdragen – det vanligaste och farligaste felet. Skapar paradoxal blödning. Tourniqueten ska vara smärtsamt hård.

2. Placerad för nära såret – skadade artärer kan dra ihop sig proximalt. TCCC rekommenderar 5–10 cm ovanför såret.

3. Improviserade tourniqueter – skärp, klädesplagg och snören fungerar inte. Vid Boston Marathon var samtliga 27 improviserade tourniqueter ineffektiva.

4. Lösning eller för tidig borttagning – väl applicerad tourniquet ska inte röras. Lösning orsakar förnyad blödning.

5. Applicering över föremål i fickor – mobiltelefoner, nycklar och tjocka kläder förhindrar effektiv kompression.

6. Placering på led – knä och armbåge går inte att komprimera effektivt.

7. Diagonal/sned applicering – nära ljumsken eller armhålan kan bandet glida under transport.

8. Ingen andra tourniquet när första inte räcker – applicera en andra bredvid, justera inte den första.

9. Oförberedd tourniquet – förseglad förpackning eller nerätad i en väska kostar kritiska sekunder.

10. Ingen tidsmarkering – sjukvårdspersonal behöver veta hur länge tourniqueten suttit för att bedöma ischemirisken.Vad säger svenska riktlinjer och myndigheter?

    Sverige har tagit en aktiv hållning till tourniquet-användning bland civila:

    • Socialstyrelsen driver kampanjen Stoppa Blödningen med målet att blödningskontroll ska bli lika utbredd som HLR. Ca 20 000 personer utbildas årligen.

    • SLAS (nationella ambulansriktlinjer) rekommenderar tourniquet vid behov för yttre extremitetsblödning, enligt lokalt protokoll.

    • Försvarsmakten har använt CAT som standardutrustning sedan Afghanistan. Varje svensk soldat bar två CAT-tourniqueter.

    • MSB har finansierat utbildningskonceptet och konstaterar att stödet för tourniquet-användning förväntas öka.

    • HLR-rådet integrerade blödningskontroll i sina riktlinjer 2021 (baserat på ERC 2021).

    • Inga lagliga restriktioner – vem som helst får köpa och använda en tourniquet i Sverige. Utbildning rekommenderas starkt men är inte ett lagkrav.

    Vilken tourniquet ska du välja? Jämförelse av tre CoTCCC-rekommenderade modeller

    Amerikanska försvarets Committee on Tactical Combat Casualty Care (CoTCCC) rekommenderar ett antal tourniqueter för fältbruk. Tre av dessa finns tillgängliga i Sverige:

    CAT Gen 7 (Combat Application Tourniquet)

    Den mest använda tourniqueten i världen, tillverkad av North American Rescue. CoTCCC-rekommenderad sedan 2004. Väger bara 77 gram och har den högsta lyckade appliceringsgraden bland otränade (92,2 procent). Polymervindsegel med enkelriktat spänne för snabb applicering. Standardval för svenska Försvarsmakten, polis och ambulans.

    Nackdel: Polymervindsegel kan spricka i extrem kyla. Kardborrefäste kan försämras i lera och sand. Förfalskningar är vanliga – köp alltid från auktoriserad återförsäljare.

    SOF-T Wide Gen 5

    Utvecklad av en Special Forces-sjukvårdare under insats i Afghanistan (2003), tillverkad av Tactical Medical Solutions. CoTCCC-rekommenderad sedan 2004. Aluminium-vindspel som är närmast oförstörbart – fungerar där polymer kan misslyckas (extrem kyla, fukt). Metallspänne gör den oberoende av kardborrefäste. Snabbkoppling möjliggör applicering runt fastklämda extremiteter.

    Nackdel: Något tyngre (105 g) och mer komplex mekanism. Färre svenska återförsäljare.

    SAM XT (SAM Extremity Tourniquet)

    Tillverkad av SAM Medical, CoTCCC-rekommenderad sedan 2019. Unik TRUFORCE-spännmekanism som autolåser vid rätt åtdragning med ett hörbart klick. Detta adresserar direkt det vanligaste felet – otillräcklig åtdragning. Aluminiumvindspel. CE-märkt för europeisk marknad. Högst blödningskontroll (73,3 procent) och högst medeltryck (186 mmHg) i jämförande studier.

    Nackdel: Störst och tyngst (108 g). Nyare design med mindre fälthistorik. TRUFORCE-spännets låspiggar är av plast.

    Vår rekommendation: För de allra flesta är CAT Gen 7 det bästa valet – den är lättast att lära sig, mest kompakt och har störst forskningsunderlag. Om du vistas i extrema miljöer (kyla, fukt, skog) är SOF-T Wide överlägsen tack vare aluminiumvindseglet. SAM XT är ett utmärkt val för den som vill ha det inbyggda säkerhetsnätet av TRUFORCE-klicket.Vanliga frågor om tourniqueter

    Är det farligt att använda en tourniquet?

    En korrekt applicerad tourniquet är inte farlig inom två timmar. En stor kirurgisk studie (505 patienter) visade noll biverkningar vid användning under två timmar. Riskerna ökar med tiden, men principen är enkel: vid livshotande blödning är alternativet att förblöda. Liv går före lem.

    Kan man köpa tourniquet utan utbildning?

    Ja. Det finns inga lagliga restriktioner i Sverige. Tourniqueter säljs fritt till både sjukvårdspersonal och civila. Däremot rekommenderar alla svenska myndigheter starkt att du går en utbildning, som till exempel Socialstyrelsens Stoppa Blödningen-kurs (2 timmar).

    Vilken tourniquet är bäst?

    CAT Gen 7 är det mest beprövade valet och rekommenderas för de flesta. SAM XT har högst blödningskontroll i studier och ett inbyggt klick som bekräftar rätt åtdragning. SOF-T Wide är bäst för extrema miljöer. Alla tre är CoTCCC-rekommenderade.

    Hur länge kan en tourniquet sitta?

    Under två timmar är relativt säkert. Över två timmar ökar komplikationsrisken. Över sex timmar ska tourniqueten bara tas bort under sjukhusövervakning med laboratoriekapacitet. Region Skånes traumamanual anger samma tidsgränser.

    Fungerar hemmagjorda tourniqueter?

    Nej. Vid bombattentatet under Boston Marathon 2013 applicerades 27 improviserade tourniqueter (skärp, förklädessnören, klädesplagg). Ingen enda var effektiv. Köp alltid en certifierad tourniquet.

    Kan jag använda tourniquet på mig själv?

    Ja, självapplicering på överarm fungerar bra enhändigt med vindspel-tourniqueter (CAT, SOF-T, SAM XT). På låret är det svårare – studier visar att enhändig applicering bara reducerar blodflödet med ca 50 procent. Praktisk träning rekommenderas starkt.

    Vad är Stoppa Blödningen?

    Stoppa Blödningen är Socialstyrelsens nationella initiativ för att lära allmänheten att stoppa livshotande blödningar. Det är baserat på det amerikanska Stop the Bleed-konceptet, anpassat för svenska förhållanden av Katastrofmedicinskt centrum (KMC) i Linköping. Kursen tar två timmar och täcker direkt tryck, sårpackning och tourniquet-applicering.

    Vad säger den senaste forskningen från Ukraina?

    Ukraina-kriget visar att tourniqueter är livräddande men att överanvändning i kombination med långa evakueringstider orsakar onödiga amputationer. En studie publicerad i Läkartidningen (december 2025) av Johansson och Hedelin konstaterar att hela evidensbasen för tourniquet-användning är baserad på högresursmiljöer med korta evakueringstider. Slutsatsen är inte att tourniqueter ska undvikas, utan att utbildning måste omfatta både när man ska använda dem och när man inte ska göra det.

    Sammanfattning – och nästa steg

    En tourniquet är ett av de enklaste och mest effektiva verktygen för att rädda liv vid massiv blödning. Korrekt använd reducerar den dödligheten sexfaldigt. Men den kräver rätt träning – en löst tourniquet är farligare än ingen alls, och onödig användning kan leda till allvarliga komplikationer.

    De tre viktigaste sakerna att komma ihåg:

    • Lär dig tekniken – gå en Stoppa Blödningen-kurs (2 timmar)

    • Investera i rätt utrustning – köp en CoTCCC-rekommenderad tourniquet från en auktoriserad återförsäljare

    • Ha den tillgänglig – i bilen, i ryggsäcken, på arbetsplatsen. En tourniquet i en låda hemma räddar inga liv.

    Hjärtgruppen erbjuder både certifierad Stoppa Blödningen-utbildning och CoTCCC-rekommenderade tourniqueter. Kontakta oss för att boka kurs eller utforska vårt sortiment.

    Källförteckning

    [1] Teixeira PGR et al. (2018). Civilian prehospital tourniquet use is associated with improved survival in patients with peripheral vascular injuries. J Am Coll Surg, 226(5):769–776.

    [2] Johansson L, Hedelin H (2025). Evidens för prehospital tourniquet var baserad på högresursmiljöer. Läkartidningen Nr 50–52.

    [3] Socialstyrelsen (2024). Stoppa Blödningen. socialstyrelsen.se/stoppablodningen

    [4] Region Skåne. Traumamanual – Blödning. vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/akut-vard/traumamanual/blodning

    [5] TCCC Guidelines (2024). Tactical Combat Casualty Care Guidelines, 25 January 2024.

    [6] Kragh JF et al. (2009). Survival with emergency tourniquet use to stop bleeding in major limb trauma. Ann Surg, 249(1):1–7.

    [7] Lukiianchuk OV et al. (2025). Prolonged tourniquet application in a forward surgical facility. J Trauma Acute Care Surg.

    [8] Stevens RA et al. (2024). Misuse of Tourniquets in Ukraine. Military Medicine.

    [9] Butler F et al. (2024). Who needs a tourniquet? And who does not? J Trauma Acute Care Surg.

    [10] SLAS (2017). Nationella behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvård.

    [11] Örtenwall P (2013). Vad ambulanssjukvården kan lära av militära erfarenheter. Läkartidningen.

    [12] MSB (2024). Utbildningskoncept för blödningskontroll. rib.msb.se/filer/pdf/28800.pdf

    [13] Katsnelson T et al. Tourniquet efficacy study – CAT, SOF-T Wide, SAM XT comparison data.

    [14] Joarder AH et al. (2023). Scoping review: tourniquet time and outcomes.

    [15] Walters TJ et al. US Army Institute of Surgical Research – self-application study.

    [16] Yánez Benítez C et al. (2023). Tourniquet self-application in Antarctic conditions. BMC Emerg Med.

    [17] HLR-rådet (2021). Sammanfattning av ERCs riktlinjer för hjärt-lungräddning 2021. hlr.nu

    [18] KMC, Katastrofmedicinskt centrum. Stop the Bleed e-learning. katastrofmedicin.se/stop-the-bleed