L-ABCDE
ABCDE är ett system för att alltid veta i vilken ordning du ska undersöka och åtgärda problem i medicinska situationer. Det finns olika tillägg och versioner av den här algoritmen som L-ABCDE, ABC, xABCDE, S-ABCDE, S-XABCDE - de är alla variationer av grundalgoritmen ABCDE. Guiden är tänkt som en översikt av själva ABCDE konceptet och inte heltäckande för diagnoser och åtgärder på något sätt.
Livsfarligt läge
Det första du alltid behöver göra i en akut medicinsk situation är att bedöma själva situationen och om den är säker eller om du behöver vidta några åtgärder för att göra den säker. Situationen kan både röra den drabbade direkt men även indirekt genom att utgöra en fara. Nedan är några exempel på vad som kan utgöra ett livsfarligt läge och hur vi skulle kunna åtgärda dessa.
- Trafikolycka - Vid en trafikolycka behöver du stänga av trafiken för att inte utsätta oss själva för risk när vi ska försöka hjälpa den drabbade, men även för att inte heller förvärra situationen genom att fler trafikanter drabbas genom att till exempel köra av när de försöker undvika en kollision. Åtgärder kan involvera att sätta upp en varningstriangel på bra avstånd från olyckan, men kan även involvera att ställa sitt sitt eget fordon som en skyddsbarriär.
- Elolycka - Vid en elolycka behöver vi bedöma styrkan på strömmen och åtgärder kan vara att tillkalla en certifierad elektriker för att bryta strömmen eller att dra bort den drabbade med ett icke-ledande föremål, till exempel en kvast. Vilka alternativ vi har beror främst på strömstyrkan.
- Stickande och skärande föremål - Om du påträffar en för dig okänd person utomhus bör du alltid ha som rutin att snabbt undersöka personen efter stickande och skärande föremål för att på så sätt inte råka sticka eller skära dig på dessa när du väl undersöker eller försöker hjälpa den drabbade med sitt medicinska problem.
- Drunkning - Vid drunkningstillbud har vi olika redskap och tekniker vi kan använda oss av för att inte försätta oss själva i en farlig situation och samtidigt få bort den drabbade från vattnet så vi kan påbörja behandlingen. Vi kan använda oss av förlängda armen, livboj eller så kan vi bogsera in den som drunknat till land.
Airways
Under Airways kontrollerar vi och säkerställer att luftvägen är fri. Det är alltså inte andningen i sig utan själva vägen ner i lungorna som vi bedömer och åtgärdar under denna punkt. Problem vi kan stöta på här är till exempel en medvetslös eller medvetssänkt som kräver att vi säkrar luftvägen med till exempel käklyft. Har vi en person som inte andas behöver vi göra hjärtlungräddning och inblåsningar.
Undersökning
När vi undersöker börjar vi alltid med att inspektera (titta), lyssna och sist känna. Titta på ansiktet och hals om du ser något avvikande så som blåmärken, svullnader eller tecken på frakturer. Be den drabbade öppna munnen och titta efter framför allt efter om något ser svullet ut eller om du ser några tecken på sot. Lyssna samtidigt om du hör något avvikande så som ansträngd, väsande eller pipande andning som kan tyda på en hotad luftväg.
Några exempel på problem i luftvägarna
- Angioödem - Om man blir stucken av en geting i munnen eller har någon annan allvarlig allergi som man exponeras för kan man få en kraftig svullnad i luftvägarna som gör att det kan bli väldigt svårt eller omöjligt att andas. Här är det framför allt adrenalin som är den livräddande behandlingen.
- Sot - Hos en person som utsätts för brandrök är risken väldigt hög att luftvägen kan svullna igen. Sot i munhåla och svalg eller i ansikte är ett tydligt tecken på att personen utsatts för brandrök och att luftvägen har stor risk för att fallera.
- Medvetslös - En medvetslös person har inte en säker luftväg och det är ofta bara en tidsfråga innan personen slutar att andas. Här kan vi behöva göra ett käklyft, sätta svalgtub eller nästaub eller intubera.
- Ingen eller onormal andning - är att betrakta som ett hjärtstopp och du behöver påbörja larma 112 och hjärt-lungärddning med hjärtstartare.
Breathing
Under breathing så är det själva andningsarbetet som man utvärderar. Här ingår att avgöra om personen har en snabb eller långsam andning, om lungorna rör sig liksidigt eller om vi annars skulle ha något problem i ena lungan.
Undersökning
När vi undersöker börjar vi alltid med att inspektera (titta), lyssna och sist känna. Titta på bröstkorgen hur den rör sig och att den rör sig symmetriskt. Räkna andetagen så du vet om personen andas snabbt, långsamt eller normalt. Normal andningsfrekvens är ungefär 10-20 andetag per minut. Om du har en pulsoximeter kan du använda den för att se saturationen. Vad som är en normal saturation kan variera, men hos en ung och frisk person bör den absolut ligga på 96 procent eller över. Känns på bröstkorgen om du kan notera några skador eller något luftläckage.
Några exempel på problem i luftvägarna
- Pneumothorax - Detta är när lungsäcken punkteras och gör att personen får en mindre användbar lungvolym. Detta behöver åtgärdas kirurgiskt. Om det är en mindre kan det behandlas med någon form av drän.
- Tryckpneumothorax - Detta är en version av ovan, men här fortsätter det att läcka in luft mellan lunga och lungsäck och detta skapar ett övertryck som kan leda till hjärtstopp. Detta måste akut nåldekomprimeras och sedan behandlas kirurgiskt.
- Lungödem - Ibland om till exempel hjärtat inte pumpar runt blod som det ska så kan vätska ansamlas i lungorna vilket gör att syrgasutbytet blir sämre. Detta behöver behandlas med mediciner och ofta med övertrycksventilation så som CPAP eller NIV.
Disability
Här är det patientens neurologi vi bedömer. Här ingår bland annat att bedöma vakenhetsnivå och pupiller.
Exposure
Här undersöker vi resten av kroppen som vi inte undersökt innan och skyddar mot kyla eller börjar att kyla ner om det är en överhettad patient.
Livsfarligt läge
Börja med att bedöma situationen. Bedöm om situationen är säker för dig först och bedöm därefter om situationen är säker för patienten. Nedan är några exempel på situationer som behöver hanteras innan medicinsk vård kan ges.
- Elolycka - Bryt om möjligt strömmen. Vid vissa typer av elinstallationer måste strömmen brytas av en fackman och det utgör en stor fara att närma sig personen på grund av risken för ljusbågar. Vid lägre strömstyrkor kan man ta tag i kläderna eller använda något icke-ledande redskap för att få bort personen från strömkällan. Tänk på att alltid undvika hud mot hud kontakt och särskilt om vatten förekommer på olycksplatsen.
- Trafikolycka - Ställ ut varningstriangel på tillräckligt avstånd. Det är vanligt att dessa ställs för nära olycksplatsen så att andra trafikanter upptäcker faran för sent. Om möjligt kan du parkera ditt eget fordon så att det utgör en skyddsbarriär. Vid trafikolyckor måste du även säkerställa det drabbade fordonets status - Är det fortfarande igång? Är bränsletanken intakt? Är batteriet intakt?
- Stickande och skärande föremål - Beroende på situation känn igenom fickor och resten av personen efter stickande eller skärnade förmål som du kan skada dig på och avlägsna detta från personen.
- Drunkning - Vid drunkningstillbud är vattnet en situation du måste få bort personen från. Om du har kunskaperna kan man börja med att ge 5 inblåsningar ute i vattnet och därefter bogsera in personen för att fortsätta livräddningen på land. Andra medel vi kan behöva använda oss av är förlängda armen, livboj eller kastlina.
Undersökningsteknik
Under alla punkter nedan så undersöker vi patienten genom att se, lyssna och känna. Vi kan ofta göra alla sakerna mer eller mindre samtidigt i praktiken, men annars är det i ovan ordning vi undersöker. Vanliga hjälpmedel prehospitalt är pulsoximeter, blodtrycksmätare och stetoskop för att hjälpa oss med vår undersökning.
Reevaluera
När vi går igenom vårt ABCDE så ska detta ses som en dynamisk process. Det vill säga bara för att vi kommit till C så innebär det inte att A och B är “klara”. Om något förändras eller vi gör någon form av åtgärd så kan vi behöva börja om eller gå tillbaka i vår undersökning.
10 sekunder bedömning
När du säkrat situationen är det första du bör göra är att göra en så kallad 10 sekunders bedömning. Det gör du enklast genom att presentera dig själv och fråga vad personen heter. Om personen svarar med sitt namn så vet du att A, B och D i vart fall inte är katastrofalt, och du kan du i lite lugnare tempo beta dig igenom ABCDE.
Airways
Under Airways kontrollerar vi och säkerställer en fri luftväg. Det innebär alltså att “röret” ner till lungorna är öppet och att det inte är något som obstruerar denna så att luften kan flöda fritt fram och tillbaka mellan lungorna.
Undersökning
Börja med att titta på ansiktet och hals och be sedan patienten att öppna munnen och inspektera munnhåla och svalg, gärna med en ljuskälla. Notera om du ser några tecken på frakturer i ansiktet, som svullnad eller blåmärken. Notera tecken på att personen kan ha utsatts för brandrök vilket skulle vara sot i ansiktet eller i munnen. Notera tecken på svullnad i munnhåla och svalg. Lyssna samtidigt på andningsljuden om du hör pip eller rossel som kan tyda på en obstruktion.
Nedan är några exempel på situationer som behöver hanteras under airways.
- Medvetslös - En medvetslös person har inte en säker luftväg. Luftvägen hålls öppen genom massor av muskler som är aktiva även när vi sover, men när man blir medvetslös kan denna muskulatur slappna av och man kan därmed tappa luftvägen. I en första hjälpen situation kan man lägga personen i stabilt sidoläge eller så får man göra ett så kallat haklyft, som dock är svårare än vad man kan tro.
- Onormal eller ingen andning - Detta är att betrakta som en HLR situation där vi måste larma 112 och påbörja HLR med hjärtstartare.
- Svullen luftväg - Luftvägen kan svullna igen av flera olika anledningar. En vanlig anledning är vid en allvarlig allergisk reaktion. Här behöver vi ge adrenalin intramuskulärt, luftrörsvidgande inhalationer och syrgas. Detta kan även inträffa vid astma eller vid termiska skador av brandrök.
Breathing
Under Breathing kontrollerar vi och säkerställer en tillfredställande andning. Det är alltså lungornas arbete och funktion vi bedömer och behandlar.
Under breathing så är det själva andningsarbetet som man utvärderar. Här ingår att avgöra om personen har en snabb eller långsam andning, om lungorna rör sig liksidigt eller om vi annars skulle ha något problem i ena lungan.
Undersökning
Undersök genom att se, lyssna och känna på bröstkorgen. Titta på bröstkorgen hur den rör sig och att den rör sig symmetriskt. Räkna andetagen, gärna under minst 30 sekunder. Normal andningsfrekvens är ungefär 12-20 andetag per minut. Om du har en pulsoximeter kan du använda den för att se saturationen. Vad som är en normal saturation kan variera, men hos en ung och frisk person bör den absolut ligga på 96 procent eller över. Äldre lungsjukan ha ha en lägre “normal” saturation och då får vi istället gå på andningsfrekvensen och andningsarbetet. Känn igenom bröstkorgen och notera om det gör ont någonstans, det finns något blod eller luftläckage.
Några exempel på problem i lungorna
- Pneumothorax - Detta är när lungsäcken punkteras och gör att personen får en mindre användbar lungvolym. Detta behöver åtgärdas kirurgiskt. Om det är en mindre kan det behandlas med någon form av drän.
- Tryckpneumothorax - Detta är en version av ovan, men här fortsätter det att läcka in luft mellan lunga och lungsäck och detta skapar ett övertryck som kan leda till hjärtstopp. Detta måste akut nåldekomprimeras och sedan behandlas kirurgiskt.
- Lungödem - Ibland om till exempel hjärtat inte pumpar runt blod som det ska så kan vätska ansamlas i lungorna vilket gör att syrgasutbytet blir sämre. Detta behöver behandlas med mediciner och ofta med övertrycksventilation så som CPAP eller NIV.
- Pneumoni - En lunginflammation kan göra att det blir jobbigt att andas och man kan under en tid behöva hjälp med syrgas om saturationen är låg.
- Astmaanfall - Under astmaattacken dras musklerna i luftrören samman och slemhinnorna svullnar upp, samtidigt som det bildas mer slem. Ofta får man då andnöd, kraftiga pip ljud vid både in- och utandning, och hosta med segt slem. Hjälp den drabbade att sitta i en för den bekväm ställning och att använda sina astmamediciner. Om detta inte räcker behöver vi ge inhalationer och syrgas.
Disability
Under disability bedömer vi patientens neurologi. Vi bedömer patientens vakenhetsgrad och pupiller samt om det är något annat uppenbart avvikande.
Vakenhetsnivå
Man brukar bedöma utifrån något som kallas GCS eller Glasgow Coma Scale. Men i första hjälpen sammanhang räcker det ofta med att uppge om patienten medvetslös, har sänkt medvetande nivå eller vaken och alert.
Pupiller
Man brukar även titta på pupillerna genom att lysa med en ljuskälla i ögonen. Man tittar på om pupillerna drar ihop sig när man lyser på dom och och om dom sedan öppnar sig igen som normalt när man tar bort ljuskällan. Man gör detta på båda ögonen och sen tittar man även på indirekta reaktioner, dvs om du lyser i höger öga, vad händer med vänster öga, och tvärtom.
Övrig neurologi
I en första hjälpen situation nöjer vi oss med en grundligare neurologisk undersökning.
- Normal grovkraft i armar och ben
- Normal ansiktsmimik
- Normalt tal
Exposure
Undersök resten av patienten och behåll en normal temperatur. Detta kan innebära att man måste klippa upp kläder för att exponera potentiella skador. Det kan även räcka med att känna igenom utanpå kläder beroende på situation och vad som har hänt. Tänk alltid på risken för nedkylning. Detta kan innebära att få in personen i ett varmt rum, ge en varm dryck eller täcka patienten med en räddningsfilt.