Vård efter hjärtstopp

På platsen för hjärtstoppet

• A- Airway (luftväg, stabilisera nacken vid traumamisstanke)
• B- Breathing (andningsfrekvens, saturation)
• C- Circulation (central och perifer puls, blodtryck)
• D - Disability (medvetandenivå, pupillreaktioner, blodsocker)
• E- Exposure (helkroppsundersökning, andra skador?)

Efter ROSC ska övervakning och behandling ske enligt ABCDE.

Patientens luftväg, andning, cirkulation och medvetandegrad ska fortlöpande utvärderas och vid behov stabiliseras. Miniminivå på övervakning är att kontrollera puls, blodtryck, SpO2, andningsfrekvens och temperatur. Snabb och säker transport till intensivvård eller PCI-lab under hög beredskap att hantera eventuell akut försämring ska prioriteras.

Inom intensivvården

Den tidiga behandlingen efter hjärtstopp fokuserar på övervakning och att hitta orsaken till varför hjärtat stannade. Akut koronarangiografi och PCI för åtgärd av förträngningar i hjärtats kranskärl är vanligt. Datortomografi av hjärnan för att utesluta blödning och av bröstkorgen för att utesluta lungemboli är också relativt vanliga undersökningar. Alla medvetslösa hjärtstoppspatienter på IVA är intuberade, vårdas i respirator och har hemodynamisk övervakning. Patienterna är sederade och hålls vid en konstant temperatur mellan 32”C och 36"C i 24 timmar. Ett tidigt uppvaknande är ett tecken på ett bra utfall medan kvarstående koma och kramper är dåliga tecken. För att värdera hur det kommer att gå för patienter som inte vaknar görs en prognosbedömning 72 timmar efter hjärtstoppet eller senare. Vid detta tillfälle sammanvägs den kliniska bilden och alla de undersökningar som utförts under vårdtiden för att få en samlad bild av chanserna till återhämtning. Viktiga undersökningar utöver den kliniska neurologiska undersökningen är neurofysiologiska metoder och olika biomarkörer i blodet samt röntgenundersökningar.

Fortsatt vård, uppföljning och rehabilitering

Fortsatt utredning av orsaken till hjärtstoppet, behov av läkemedel och olika typer av riskbedömningar sker oftast på en vårdavdelning eller efter utskrivning. Beroende på orsaken till hjärtstoppet kan vissa patienter få en inopererad hjärtstartare, en så kallad ICD-pacemaker. Innan hemgång från sjukhuset rekommenderas en bedömning av eventuella svårigheter och reaktioner relaterade till hjärtstoppet, för att bedöma fortsatta rehabiliteringsbehov. Uppföljning ska erbjudas inom 1-3 månader. Många överlevare mår bra och återgår till ett självständigt liv utan omfattande stödbehov, men kognitiva svårigheter, psykologiska reaktioner, fatigue och fysiska begränsningar förekommer. Mer information om riktlinjer för uppföljning samt boken ”Livet efter hjärtstopp - informationsmaterial till överlevare och närstående” finns på hir.nu/vard-efter-hjartstopp.