HLR med enkla hjälpmedel

Larmrutiner

Larm och start av HLR ska ske inom 1 minut från den tidpunkt då någon hittar patienten.

Larm

Larm sker oftast i två steg inom sjukvården. Först larmar den som hittar personen efter kollegor, sedan sker larm till larmgrupp eller 112. Akutlarm eller hjärtlarm är ett larm från personal på avdelning/mottagning till sjukhusets larmgrupp via telefonväxel/knappsystem eller liknande. Vid knappsystem går automatiskt ett larm ut till de personer som ska larmas vid t.ex. ett hjärtstopp. Ett automatiserat larmsystem medför en betydande tidsvinst. Risken för missförstånd mellan larmande enhet och telefonväxeln elimineras helt vilket gör systemet säkert.

Akututrustning

Vid ett hjärtstopp är det viktigt att allt görs på rätt sätt och i rätt ordning. I praktiken innebär det att du ska veta vilka hjälpmedel som ska hämtas och var de finns. För att spara tid rekommenderas att all akututrustning finns samlad på ett och samma ställe, på en vagn eller i en väska.

Förslag på akututrustning för barn och vuxen

• Defibrillator med möjlighet till barnanpassning
• Andningsmask, barn och vuxen
• Mask och andningsballong för barn och vuxen
• Sug- och syrgasutrustning i olika storlekar
• Utrustning för intubation för barn och vuxen och / eller supraglottisk luftväg
• Utrustning för intravenös och intraosseös infart
• Läkemedel
• Arbetsblad för HLR (laddas ner på hir.nu)
• Tidtagarur

Akututrustningen kan vara samlad i en väska som t.ex. inom ambulansverksamhet, eller i en vagn. Om utrustningen förvaras i en vagn är det lämpligt att organisera den enligt ABCDE. Det är viktigt att veta hur det ser ut på den egna arbetsplatsen.

Defibrillator

I defibrillatorns väska bör finnas:

• rakhyvel
• sax
• handduk för att torka av bröstkorgen
• extra batteri
• extra defibrilleringselektoder.

Hårt underlag

HLR ska om möjligt utföras på hårt underlag. En brits eller sjukhussäng är tillräckligt hård för att kompressionerna ska vara effektiva, eventuellt kan en mjuk madrass kompenseras med att komprimera något djupare. Om patienten ligger i en säng med särskilt HLR-läge ska detta aktiveras, I prehospital miljö kan personen behöva flyttas till hårt underlag.

Andningshjälpmedel

Andningsmask

• Ska vara försedd med nippel för att koppla till syrgas.
• Envägsventil ska användas som förhindrar kontakt med kroppsvätskor. Patientens utandningsluft leds ut åt sidan via ventilen.
• Rekommenderat är att det finns en andningsmask på varje patientrum.

Andningsballong med syrgasreservoir

• Förvaras med en mask ansluten, olika storlekar bör finnas på akutvagnen.
• Ventilation med mask och blåsa ska utföras av personal som behärskar det, t.ex. anestesipersonal.
• Efter intubation ska kompressioner ske kontinuerligt.
• Hyperventilera inte, rekommenderad andningsfrekvens efter intubation är 10 andetag/minut.

Svalgtub

• Svalgtub är ett hjälpmedel för att lättare skapa fri luftväg hos en medvetslös patient. Den finns i flera olika storlekar, lämplig storlek motsvarar avståndet från framtänderna i underkäken till käkvinkeln. När svalgtuben är på plats ska andningen utvärderas.
• Får du inte in luft i patienten är svalgtuben sannolikt för liten, byt då till en större storlek och utvärdera igen.

Syrgasutrustning

För att ge patienten syrgas under pågående hjärtstoppsbehandling behöver du förutom Syrgastuben en flödesmätare, lång syrgasslang och en andningsmask med nippel för syrgastillförsel eller en andningsballong med Syrgasreservoir. Syrgas finns från Centralanläggning på sjukhus, men en transportabel utrustning behövs också.

Sugutrustning

Vid pågående hjärtstoppsbehandling kan slem och maginnehåll komma upp i munhålan och försvåra inblåsningarna. Tag fram sugutrustning snarast möjligt. Sug inte mer än 5-8 sek varje gång. Upprepa hellre och tänk på att HLR måste pågå utan avbrott. Om sugkatetern inte är grov nog för det du vill suga bort ur munhålan, använd bara sugslangen. Vid intubation ska sugberedskap alltid finnas.

Läkemedel

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, HSLF-FS 2017:37 kan läkemedel som måste vara lätt tillgängliga t.ex. Adrenalin förvaras utanför läkemedelsförrådet om det är förenligt med en säker hantering. Akutläkemedlen kan alltså förvaras i en låst eller plomberad akutvagn eller akutväska.

Rapportering och dokumentation

För att kunna dokumentera och journalföra vad som hänt och vilken behandling som utförts med korrekta tidsangivelser är det viktigt att hålla reda på tiden. När inträffade hjärtstoppet? När larmades larmgruppen? Ett arbetsblad för dokumentation vid hjärtstopp finns för utskrift på hlr.nu.

SBAR

För att underlätta vid rapportering till t.ex. larmgruppen kan SBAR, ett system för kommunikation förordat av Sveriges kommuner och regioner (SKR) användas. SBAR står för:

• Situation

• Bakgrund
• Aktuellt tillstånd
• Rekommendation

Det är ett sätt att lämna och ta emot viktigt information strukturerat och snabbt. Mer information finns på SKRs webbplats.

Tips

Ett tips för att underlätta tidsregistreringen är att om möjligt programmera defibrillatorns klocka att börja på noll istället för att visa faktisk tid. Kontrollera med tillverkaren.

EKG-apparat

Så fort patienten återfått egen cirkulation är det viktigt att kunna ställa diagnos för att ta ställning till patientens fortsatta behandling, då behövs ofta ett EKG.

Underhåll och kontroll

Ständig beredskap

För att alltid ha beredskap om ett hjärtstopp skulle inträffa måste defibrillatorn vara lätt tillgänglig och fungera. Batteriet ska ha tillräcklig kapacitet och nödvändiga tillbehör finnas på plats. Batterier tål att lagras lång tid, vissa upp till 5 år, men det är viktigt att ha fungerande kontrollrutiner. Se bruksanvisningen för den apparat du använder för hur funktionskontroll ska utföras och hur ofta den bör göras.

Hur länge håller defibrilleringselektroderna?

Elektroder är färskvara och har ett utgångsdatum inom 1-2 år från leverans. Det är framför allt elektrodgelen som kan torka och därmed försvåra god kontakt mellan patienten och elektroderna.

Hur kontrollerar man defibrillatorn?

Automatiskt funktionstest/ självtest

De flesta halvautomatiska defibrillatorer övervakar automatiskt och kontinuerligt sina funktioner. De varnar användaren genom felmeddelanden om eventuella problem upptäcks.

Kontrollrutiner

En fast rutin för kontroll av defibrillatorn rekommenderas av samtliga leverantörer. En gång/vecka kan vara lämpligt. Var noggrann med att följa leverantörens bruksanvisning. Du bör kontrollera apparaten utvändigt för att vara säker på att den inte blivit utsatt för skada som givit sprickor i höljet. Kontrollera utgångsdatum och att elektrodförpackningarna är oskadade. Kontrollera också att alla tillbehör finns på plats.

Vilka extra tillbehör behövs?

• rakhyvel
• sax
• extra batteri
• extra defibrilleringselektoder.

Ett extra batteri och extra defibrilleringselektroder ska finnas lätt tillgängliga dygnet runt.

Bruksanvisningen

Under kursen går instruktören igenom den halvautomatiska defibrillatorn som finns på din arbetsplats, men du ska själv läsa bruksanvisningen.