Inledning och bakgrund
Svenska rådet för hjärt-lungräddning, även kallat HLR-rådet, har som övergripande mål att öka överlevnaden för personer som drabbats av plötsligt, oväntat hjärtstopp genom ett optimalt omhändertagande. De flesta hjärtstopp inträffar utanför sjukhus. Ambulanssjukvården när oftast inte fram till patienten sa snabbt som krävs för att behandlingen ska bli framgångsrik. Patienten är därför beroende av att någon i närheten kan larma, starta HLR och helst använda en publik hjärtstartare i väntan på ambulans. Föreningar, företag och allmänna plater har allt oftare någon form av organisation för att tillgodose behovet av tidig HLR och tidig defibrillering.
HLR-rådets behandlingsmål vid hjärtstopp utanför sjukhus
- Larm inom 1 minut.
- Start av HLR inom 1 minut.
- Defibrillering ska kunna ske inom 5 minuter.
HLR-rådets behandlingsmål vid hjärtstopp inom sjukvården
- Start av HR inom 1 minut.
- Larm inom 1 minut.
- Defibrillering inom 3 minuter vid VF/VT.
- Uppföljning av all utförd hjärtstoppsbehandling.
HLR-rådets riktlinjer för defibrillering i samhället
- Hjärtstartare bör placeras pà alla plater där det kan förväntas ske minst ett hjärtstopp vart femte år.
- Hjärtstartare bör finna tillgängliga i samband med större publika evenemang.
- Hjärtstartare som utplaceras i samhället bör åtföljas av en lokal larmplan.
- Platen där hjärtstartaren förvaras ska var tydligt utmärkt.
- Hjärtstartaren ska vara registrerad i Sveriges Hjärtstartarregister.
HLR-rådets riktlinjer för HLR inom sjukvården
All sjukvärdspersonal, bäde i sluten- och öppenvärd, samt personal inom tandvärd ska kuna behandla en patient med hjärtstopp med HR och defibrillering.
Utbildningsmål för sjukvården
- all sjukvårdspersonal är utbildad i S-HLR för vuxna och barn
- alla sjuksköterskor och läkare inom anestesi, intensivvård,
- kardiologi, akutmottagning och ambulanssjukvård är utbildade i A-HLR
- repetitionsutbildning bör sker varje halvår för att bibehålla hög kvalitet, minimum 1 gång/år
- alla övriga anställda inom sjukvärden är utbildade i HR och tränar HR varje år all utförd HLR-utbildning registreras i HLR-rådets
Kedjan som räddar liv
För varje minut som går utan HLR minskar överlevnaden med ca 10%
Möjligheten att överleva ett hjärtstopp påverkas framför allt av hur snabbt åtgärderna i kedjan som räddar liv kan sättas in. Varje är startas HLR på ca 6000 personer utanför sjukhus och ca 2500 personer på sjukhus. Ett hjärtstopp kan ske när som helst och drabba en familjemedlem, en kollega eller en okänd. Att vara mentalt förberedd kan vara livsavgörande. Genom att delta i HLR-utbildning, att kontrollera var närmaste hjärtstartare finns och att årligen repetera kunskaperna skapas trygghet i oväntade situationer.
Varningssignaler och tidigt lam för att förhindra hjärtstopp
Plötslig central bröstsmärta kan vara ett tecken på hjärtinfarkt och ska medföra omedelbar kontakt med larmcentral via 112. Tidig identifiering av medvetslös person med ingen eller onormal andning och larm till 112 är avgörande för snabb utlarmning av ambulans och start av HR. Även kramper kan vara tecken på hjärtstopp. Larmoperatören ger instruktioner om hur HLR ska utföras i väntan på ambulans. Sätt på telefonens högtalarfunktion. Pågående försämring hos patienter inlagda på sjukhus kan stoppas i tid genom att använda ett system för att kontrollera och följa vitala funktioner. Behandling kan då snabbt inledas för att förhindra att försämringen leder till ett hjärtstopp. Exempel på ett sådant system är National Early Warning Score 2 (NEWS 2).
Alla sjukhus bör ha en speciell larmorganisation och en larmgrupp utbildade i A-HLR som kan rycka ut för att snabbt ta hand omen patient med hjärtstopp. Du ska känna till hur du larmar från ett patientrum, larmnumret på ditt sjukhus och vilka uppgifter du ska lämna (hjärtstopp, plats). Inom sjukvårdsinrättningar och verksamheter utan gen larmorganisation, tex primärvärden och tandvärden ska larm ske via 112 för att hjälp frän ambulanssjukvården. Det är dock viktigt att även ha en intern organisation vid akuta händelser.
Tidig HLR för att vinna tid
Genom att starta HR direkt kan andning och cirkulation hållas igång under en begränsad tid. En person med hjärtstopp har ofta onormal andning några minuter efter hjärtstoppet, s.k agonal andning. Den beskrivs som långsam, suckande eller ansträngd. Det ska inte misstolkas som ett tecken på liv, utan HLR ska startas omedelbart efter larm. Kramper kan också vara ett tidigt tecken på hjärtstopp, även hos en person med känd epilepsi. Med tidig HLR ökar chansen att överleva med 2-3 gånger, och för varje minut som går utan att någon startar HLR minskar den drabbades chanser att överleva med 10%.
Tidig defibrillering för att starta hjärtat
Om en strömstöt ges inom 3-5 minuter efter hjärtstopp, kan överlevnaden vara så hög som 50-70% vid bevittnade hjärtstopp. Strömstöten från en defibrillator är en livräddande behandling för personer som har ventrikelflimmer (VF) eller ventrikeltackykardi (VT). Eftersom du kan bli den som kommer först till platsen med en defibrillator kan din insats bli helt avgörande. Vid hjärtstopp har inte alla en hjärtrytm som kan behandlas med defibrillering. I dessafall ger defibrillator instruktioner om att start HLR.
Vard efter hjärtstopp för att bevara god livskvalitet
Viktiga åtgärder i ambulans och på sjukhus förutom HLR och defibrillering, är att övervaka patientens tillstånd, samt att diagnostisera och behandla orsaken till hjärtstoppet. Avancerad andningshjälp, läkemedel, aktiv temperaturkontroll, intensivvård och åtgärder för att öppna efter hjärtstopp.
Alla överlevare ska följas upp enligt "Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp" som finns publicerat på hlr.nu. Flertalet överlevare skattar sin hälsa och livskvalitet som god. Överlevare, närstående, och vårdpersonal kan läsa om livet efter ett hjärtstopp i informationsmaterialet "Livet efter hjärtstopp - Informationsmaterial till överlevare och närstående". Riktlinjer för uppföljning och informationsmaterialet fins att ladda ner på hlr.nu.
Det är viktigt att veta att trots en optimal livräddande insats kommer inte alla att överleva. Den bakomliggande orsaken till hjärtstoppet kan vara alltför svår.
Larmrutiner
Frivilliga livräddarsystem
Flera regioner i Sverige har infört system med frivilliga livräddare som lamas ut av larmcentralen vid misstänkt hjärtstopp, för att utföra HLR, eller för att hämta närmaste hjärtstartare. Livräddarna fungerar som en kompletterande resurs till samhällets blåljusorganisationer. Andelen livräddaringripanden ökar med denna typ av system vilket har potential att öka överlevnaden. I väntan på ambulansambulans är längt borta har regionerna ofta avtal med t.ex.räddningstjänsten eller polisen för att de ska rycka ut på sjukvårdslarm när man bedömer att det tar läng tid för ambulansen att nå fram. Avtalen reglerar vilken utbildning den utryckande personalen ska ha och hur
dokumentationen av gjorda insatser ska ske. Samutlarmning av ambulans, räddningstjänst och/eller andra aktörer kan också ske för att få fler personer till platsen.
Avtalet säkerställer att den som utför uppdraget kan
- utföra HR och använda en defibrillator
- ge första hjälpen med enkla hjälpmedel
- ge den vårdbehövande trygghet
- hålla kontakt med hälso- och sjukvårdspersonalen i ambulansen.
I väntan på ambulans är ett komplement för att behövande snabbt ska få hjälp. Det har stor betydelse vid plötsligt hjärtstopp då tiden är avgörande för den drabbades chans att överleva. Räddningstjänstens personal har särskild utbildning för uppdraget med delegering av läkare samt tystnadsplikt. De insatser som görs ska journalföras enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:10 och dokumentationen ska överlämnas till ambulanspersonalen och medfölja patienten.
Larmrutiner på sjukhus
För att "Kedjan som räddar liv" ska fungera måste larm ske och HLR påbörjas inom en minut från den tidpunkt då någon hittar en person med misstänkt hjärtstopp.
- Personallarm är ett arm från personal efter mer personal
- Hur larmar du dina arbetskamrater?
- Akutlarm eller hjärtlarm är ett arm till sjukhusets larmgrupp via sjukhusets telefonväxel eller via specifika larmknappar.
- Hur larmar du larmgrupp?
- Telefonnummer?
- Vad säger du?
- Lasta dörrar?
- Vad ingår i er akututrustning?
- Vilka rutiner gäller för samarbete i akuta situationer?
Akututrustning
Viss utrustning som används vid A-HLR kan kräva specifik utbildning enligt arbetsplatsens rutiner. Det gäller till exempel utrustning för mekaniska bröstkompressioner, avancerad luftvägshantering eller intraosseös infart. Beroende på arbetsplats är hjälpmedel och akututrustning organiserad på olika sätt, gemensamt är dock att utrustningen bör vara samlad och lätt tillgänglig för att snabbt kuna användas vid en akut situation.
Medicinsk bakgrund till behandling vid hjärtstopp
Om hjärtat
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt beror pa en ocklusion i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Det klassiska symtomet vid akut hjärtinfarkt är en central tryckande bröstsmärta som varar minst 10-15 minuter och inte lindras av nitroglycerin. Ibland upplever den drabbade personen en smärtutstrålning mot armar, hals eller rygg, bland förläggs smärtan till övre magtrakten. Ofta finns även inslag av andfåddhet, ångest och illamående. bland beskrivs känslan som obehag snarare än smärta. Det förekommer även så kallade tysta hjärtinfarkter utan påtagliga symtom. Ofta har en akut hjärtinfarkt föregåtts av instabil angina pectoris. Mer om dessa tillstånd finns att läsa i kursboken för S-HLR vuxen. Risken för allvarliga komplikationer, till exempel livshotande rubbningar i hjärtrytmen som leder till hjärtstopp, är stor. Diagnosen akut hjärtinfarkt ställs genom upprepad analys av EKG, patientens smärta och specifika hjärtskademarkörer i blodet. En vanlig och tydlig avvikelse på EKG är höjning av ST-segmentet oh det kallas då ST-höjningsinfarkt (STEMI).
Plötsligt hjärtstopp
Under utvecklingen av en akut hjärtinfarkt är risken för allvarliga arytmier kraftigt förhöjd. Hjärtmuskelceller (myokardceller) som tvingas arbeta med otillräcklig tillgång till syresatt blod kan utlösa elektriska impulser som stör rytmbildningen. I stället för retledningssystemets normala aktivitet, som får hjärtat att kontraheras systematiskt och väl samordnat, kan ett elektriskt kaos utbryta som gör att myokardcellerna arbetar utan samordning och hjärtats pumpeffekt uteblir helt. Hjärtstopp kan inträffa plötsligt och utan förvarning, som det första symtomet på kranskärlssjukdom, eller efter en period av andra symtom. HLR måste omedelbart startas om patienten ska ha en rimlig chans att överleva.
Sjukdomar i retledningssystemet
Vid olika sjukdomstillstånd kan hjärtrytmen bli mer eller mindre oregelbunden. En av mekanismerna är att andra delar av hjärtat än det ordinarie retledningssystemet börjar sända ut impulser som får myokardcellerna att dra ihop sig och skapar extraslag. Impulserna kan starta i förmaken och kallas då supraventrikulära extraslag (SVES), eller i kamrarna (ventriklarna) och kallas då ventrikulära extraslag (VES). En snabb rytmutlöst från förmaken kallas supraventrikulär takykardi (SVT) och en snabb rytm utlöst från ventriklarna kallas ventrikeltakykardi (VT). En snabb VT kan medföra så dålig pumpeffekt att det ger bilden av ett hjärtstopp och den kan även övergå i ett ventrikelflimmer (VF).
Andra tillstånd som kan orsaka hjärtstopp
Den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp är kranskärls-sjukdom. Orsaken kan också vara till exempel kardiomyopati, klaffsjukdom, hjärtsvikt och ärftliga rytmrubbningar. Även tillstånd som från början inte har med hjärtat att göra kan orsaka hjärtstopp, exempel är lungemboli, luftvägsstopp, drunkning, nedkylning, allvarliga elektrolytrubbningar, överdos av olika roger och läkemedel, stroke, trauma och omfattande blödning.
Detta händer i hjärtat vid ett hjärtstopp
När hjärtat plötsligt stannar upphör blodets cirkulation, och transporten av syre och näringsämnen ut till kroppens celler upphör. Den drabbade personen blir medvetslös efter några få sekunder. Under de första cirka 7 minuterna under hjärt-stoppet sker det dock ett visst blodflöde frän den arteriellasidan som har ett högre blodtryck till den venösa sidan som har ett lägre blodtryck.
Patofysiologisk indelning av hjärtstoppet
- elektrisk fas 0-4 minuter, god prognos, omedelbar defibrillering lyckas nästan alltid
- cirkulationsfas 4-10 minuter, sämre prognos
- metabol fas >10-15 minuter, irreversibla skador.
Vid ett obehandlat hjärtstopp där den primära arytmin är VF kommer höger och vänster kammare att öka i volym under den elektriska fasen på grund av att blod fylls på från hålvenerna och lungvenerna. Under den cirkulatoriska fasen av hjärtstoppet uppnås maximal dilatation och myokardcellerna kan då vara så kraftigt uttänjda att en aktiv kontraktion blir omöjlig. Under den metabola fasen minskar volymen igen i både höger och vänsterkammare på grund av att myocardcellerna under tilltagande ischemi kontraheras. När de ischemiska myokarcellerna helt slutar fungera blir följden så kallat "stone heart" som innebär att hjärtat är kraftigt kontraherat. Detta gör HLR resultatlöst.
Ventrikelflimmer är ett mycket energikrävande tillstånd eftersom myokardcellerna arbetar maximalt (men utan samordning). Eftersom det inte finns tillräcklig med syresattblod kommer cellernas energidepåer snabbt att tömmas. Det är av största vikt att HLR utförs för att upprätthålla blodflöde under tiden som en defibrillator ansluts. Det gör att de ischemikänsliga cellerna i hjärna och hjärta hälls syresatta och dilatationen av hjärtats kammare fördröjs. HLR ska pågå fram till att defibrillator är klar att leverera en strömstöt.