Brandrök
Brandrök kan innehålla flera olika gaser som kan vara farliga. Kolmonoxid och cyanväte påverkar kroppens transport och omsättning av syre och är den vanligaste orsaken till att man dör av brandrök. Brandrök innehåller vanligen även nitrösa gaser, klorväte (saltsyra), svaveldioxid, isocyanater, fosgen, ammoniak, flourväte och bromväte. Dessa kan reta luftvägarna och leda till hosta, andnöd och bröstsmärta. Att brandröken i sig ofta är varm kan leda till svullnad i de övre luftvägarna.
- Medvetandepåverkan
- Cirkulationspåverkan
- Hosta, andnöd, dyspné, bröstsmärta
- Huvudvärk, illamående och kräkningar
- Medvetandepåverkan
- Cirkulationspåverkan
- Hosta, andnöd, dyspné, bröstsmärta
- Flytta den drabbade från brandröken till frisk luft
- Låt den drabbade vila halvsittande
Symtom
Vid brand är den dödliga orsaken sällan brännskador utan istället brandröken som bland annat innehåller kolmonoxid och cyanvänte (“cyanid”). Ofta har patienten även inhalerat retande gaser. Andra skadliga ämnen som bildas vid bränder inomhus är: nitrösa gaser, klorväte (saltsyra), svaveldioxid, isocyanater, fosgen, ammoniak, flourväte och bromväte.
Kolmonoxid binder mycket kraftigare till de röda blodkropparna än syrgas men kroppen kan inte använda detta ute i kroppen vilket innebär att kroppen får tillgång till mindre syre. Detta kan ge nedan symtom.
- Huvudvärk, illamående och kräkningar
- Medvetandepåverkan
- Cirkulationspåverkan
- Hosta, andnöd, dyspné, bröstsmärta
Den varma röken kan även ge svullnad i de övre luftvägarna, så kallat angioödem. Även här hjälper inhalationer med luftrörsvidgande. Andra problem vid brandrök är retande gaser som kan ge andnöd, hosta och bröstsmärta.
Du bör alltid misstänka förgiftning med cyanväte och kolmonoxid hos en patient som påträffats medvetandesänkt, med sot i eller kring munnen, i ett slutet varmt och rökfyllt utrymme.
Termisk skada kan ge ödem i de övre luftvägarna med andningshinder och väsande/pipande ljud vid inandning som följd. Ödemet kan komma snabbt eller efter några timmars fördröjning. Dessa måste alltid snabbt tas om hand om av professionell vård.
Hosta, bröstsmärta och andnöd kan vara tecken på exponering för retande gaser. Risk för toxiskt lungödem som kan uppträda akut eller efter 1-2 dygn.
Första hjälpen
Det viktigaste är att snabbt få bort den drabbade från brandröken. Ofta är det bra att låta den drabbade vila i halvsittande ställning.
Vid brand är den dödliga orsaken sällan brännskador utan istället brandröken som bland annat innehåller kolmonoxid och cyanvänte (“cyanid”). Ofta har patienten även inhalerat retande gaser. Andra skadliga ämnen som bildas vid bränder inomhus är: nitrösa gaser, klorväte (saltsyra), svaveldioxid, isocyanater, fosgen, ammoniak, flourväte och bromväte. Kolmonoxid binder mycket kraftigare till de röda blodkropparna (hemoglobinet) än syrgas men kroppen kan inte använda detta ute i kroppen vilket innebär att kroppen får tillgång till mindre syre. Behandlingen för detta är att ge väldigt mycket syrgas för att på så sätt “konkurera” ut kolmonoxiden. En saturationsmätare ser inte skillnad på syrgasmolekyler och kolmonoxid och saturationen kan därför se ut att vara normal, men där den i själva verket är falskt förhöjd. Cyanväte ger typiskt en bittermandel-lukt och är farligt för att det förhindrar cellandningen. Andra problem vid brandrök är retande gaser som kan ge andnöd, hosta och bröstsmärta. Här hjälper det med inhalationer som är luftrörsvidgande. Den varma röken kan även ge svullnad i de övre luftvägarna, så kallat angioödem. Även här hjälper inhalationer med luftrörsvidgande.
- Vid medvetandepåverkan
- cirkulationspåverkan
- hypoxi
- dyspné
- Medvetandepåverkan
- Cirkulationspåverkan
- Sot i eller kring munnen
- Vila i halvsittande ställning
- Syrgas med syrgasmask med reservoar med 15 liter flöde
- Inhalation via nebulisator med kombinationspreparat med ipratropium och salbutamol med minst 6 liter flöde
Klinisk bild
Du bör alltid misstänka förgiftning med cyanväte och kolmonoxid hos en patient som påträffats medvetandesänkt, med sot i eller kring munnen, i ett slutet varmt och rökfyllt utrymme.
Termisk skada kan ge ödem i de övre luftvägarna med andningshinder och inspiratorisk stridor (väsande/pipande ljud vid inandning) som följd. Ödemet kan komma snabbt eller efter några timmars fördröjning. Dessa måste alltid snabbt tas om hand om av professionell vård.
Hosta, bröstsmärta och andnöd kan vara tecken på exponering för retande gaser. Risk för toxiskt lungödem som kan uppträda akut eller efter 1-2 dygn.
Undersökning
- Medvetande: Kontrollera medvetandegrad hos patienten.
- Luftvägar: Titta i munhåla och svalg med ficklampa för att se om där är svullet eller om där finns sot.
- Lungor: Lyssna på lungorna med stetoskop. Mät saturation med pulsoxymeter, denna kan vara falskt förhöjd vid kolmonoxidförgiftning. Kolmonoxid binder mycket kraftigare till de röda blodkropparna (hemoglobin) än syre, men kroppen kan inte använda kolmonoxid för att “andas”. Pulsoximetrar kan inte skilja på syrgasmolekyler och kolmonoxidmolekyler och saturationen som utläses kan därför vara falskt förhöjd.
- Kontrollera blodtryck.
Differentialdiagnoser
- Retande gaser
Handläggning
- Vila i halvsittande ställning.
- Vid medvetandepåverkan, dyspné, hypoxi eller eller cirkulationspåverkan ska syrgas ges. Ge syrgas med syrgasmask med reservoar med ett flöde på 15 liter.
- Inhalation med kombinationspreparat med ipratropium och salbutamol via nebulisator med minst 6 liter flöde.
Vårdnivå
Patienter med påverkat medvetande eller påverkad cirkulation ska alltid kontrolleras på akuten.