Hjärt och lungräddning

I Sverige drabbas varje år fler än 15 000 personer av plötsligt oväntat hjärtstopp av dessa räddas endast 300. Större delen av dessa inträffar utanför sjukhus och utan HLR är döden oundviklig. Hjärtgruppen erbjuder HLR utbildning.

Vad är HLR?

Hjärt-lungräddning, som brukar förkortas HLR, är en första hjälpen-behandling som ges för att hålla igång hjärtverksamheten och andningen hos någon som har fått hjärtstopp. För att göra den enklaste formen av HLR hjärt-lungräddning behövs det ingen utrustning, utan det är en metod som alla kan lära sig. Ibland används termen basal HLR hjärt-lungräddning för att skilja den från avancerad HLR hjärt-lungräddning som kräver särskild teknisk utrustning och som ges av sjukvårdspersonal.

Man behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att lära sig HLR hjärt-lungräddning. Det räcker att gå en kort kurs som tar en timme för att lära sig hur man gör. Då får man träna att utföra behandlingen på en docka.

När man ger HLR hjärt-lungräddning börjar man med så kallade bröstkompressioner. Det innebär att man använder händerna och trycker på den medvetslösa personens bröstkorg för att på det sättet få blodet att fortsätta cirkulera. Med jämna mellanrum gör man korta uppehåll och växlar till att blåsa in luft genom den andres mun med den så kallade mun mot mun-metoden, för att tillföra syre till blodet. Bröstkompressionerna ersätter tillfälligt hjärtats arbete och inblåsningarna ersätter andningen.

När ska HLR användas?

HLR Hjärt-lungräddning kan användas på någon som har fått hjärtstopp eller andningsstopp. En person som får ett hjärtstopp blir medvetslös inom 10-20 sekunder och slutar därefter också att andas. Vid ett andningsstopp stannar också hjärtat efter en kort stund.

Den vanligaste anledningen till plötsligt, oväntat hjärtstopp är sjukdomar i hjärtats kranskärl som hjärtinfarkt och olika typer av kärlkramp.

Andningsstopp kan bland annat bero på ett kraftigt astmaanfall eller på att något har fastnat i halsen, exempelvis en matbit.

Hjärtat och andningen kan också sluta fungera på grund av till exempel drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller en kraftig elektrisk stöt.

Utan HLR leder hjärtstopp till syrebrist

När hjärtat slutar slå eller andningen stannar får kroppen inte tillräckligt med syre. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte kommer igång tillräckligt snabbt, finns det en risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kan uppstå redan efter tre till fyra minuter. Om kroppen är nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.

Målet med HLR hjärt-lungräddning är att försöka få igång hjärtverksamheten och andningen igen.

Så här går HLR till

För att kunna rädda liv måste någon i omgivningen hålla igång cirkulationen genom HLR hjärt-lungräddning. HLR hjärt-lungräddning består av två moment. Dels bröstkompressioner som ges med händerna och som kan hjälpa det syresatta blodet att cirkulera i kroppen och dels mun mot mun-metoden där man blåser in luft i den medvetslöses lungor. HLR Hjärt-lungräddning återstartar inte hjärtat, men ser till att blodet syresätts och cirkulationen upprätthålls i kroppen i väntan på en hjärtstartare.

Livstecken

  1. Om personen inte reagerar på tilltal, se till att luftvägarna är fria och böj huvudet bakåt med en hand på pannan och två fingrar under hakan.
  2. Kontrollera andningen genom att känna och lyssna efter andningsljud samtidigt som du ser efter om bröstkorgen rör sig.

Larma 112 innan HLR

  1. Om personen andas, placera honom/henne i stabilt sidoläge. Larma 112.
  2. Om personen inte andas, larma 112. Inled sedan omedelbart HLR hjärt-lungräddning, varje sekund är dyrbar!
  3. Ropa på hjälp!

Använd hjärtstartare i kombination med HLR

  1. Be någon hämta hjärtstartaren under tiden du påbörjar HLR hjärt-lungräddning.
  2. När hjärtstartaren är på plats, sätt på den och följ apparatens instruktioner.

Läs mer om hjärtstartare.

Gör hjärtkompressioner

  1. Se till att personen ligger plant på rygg.
  2. Placera båda händerna, den ena ovanpå den andra, mitt på bröstkorgen.
  3. Tryck ner bröstbenet med raka armar cirka 4-5 centimeter, tag den egna kroppstyngden till hjälp. Du bör hålla ett högt och jämnt tempo med närmare lite mer än en kompression per sekund.
  4. Släpp upp bröstkorgen mellan varje tryck.
  5. Varva 30 kompressioner med 2 inblåsningar.

Inblåsningar

  1. Se till att personen har fria luftvägar.
  2. Böj huvudet bakåt med hjälp av en hand på pannan och två fingrar under hakan.
  3. Kläm ihop näsborrarna.
  4. Behåll greppet om näsborrarna. Andas in och placera din mun över den medvetslösa personens mun.
  5. Blås in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Gör alltid 2 inblåsningar efter varandra.
  6. Varva 2 inblåsningar med 30 kompressioner.
  7. Fortsätt med HLR hjärt-lungräddning tills du blir avlöst.

HLR metoder

Från början fanns ett flertal olika sätt att utföra HLR på, dels kunde det variera från land till land, men framför allt så skilde sig HLR åt beroende på ålder. Under 2005 så försökte man standardisera detta samt att man även försökte förenkla. Den metod man kom fram till var 30-2 metoden. Svenska HLR rådet valde dock att inte anta denna metod fullt ut varpå utbildare framför allt utbildar på två olika sätt i Sverige. Dels de som följer Svenska HLR rådet som valde att inte följa internationella riktlinjer och dels de som utbildar enligt internationella riktlinjer. Inför 2010 revidering så har Svenska HLR rådet sagt att de kommer att anta internationella riktlinjer. Skillnaden är framför allt att Svenska HLR rådet valde att ha kvar pulskontrollen.

30-2 metoden för HLR

I samband med en stor konferens (International Consensus Conference on Cardiopulmonary Resuscitation and Emergency Cardiovascular Care Science) 2005 publicerade ILCOR (International Liaison Committee on Resuscitation) riktlinjer för hur HLR ska utföras. Det främsta syftet med dessa riktlinjer var att förenkla HLR för lekmän och sjukhuspersonal för att rädda fler liv.

  • Förhållandet mellan kompressioner och inblåsningar standardiserades till 30 kompressioner och 2 inblåsningar. Detta gäller alla åldersgrupper. Tekniken varierar dock lite beroende på storleken på den som HLR ska utföras på.
  • Man tog bort pulskontrollen, då HLR även kan utföras när det endast handlar om ett andningsstopp. Den stora vinsten var dock att man ansåg att fler personer skulle våga göra HLR. Forskning har visat att en lekman inte korrekt kan hitta en puls i närmare 40 procent av fallen, samt missar i 1+ procent av fallen att det saknas en puls.
  • Man tog även bort det alternativet där man endast utför mun-till-mun metoden, där nu HLR görs.

Endast bröstkompressioner

Den traditionella bilden av hur HLR ska utföras har på senare år blivit kritiserad av förespråkare för endast kompressioner HLR, vilket även kallas cardiocerebral resuscitation (CCR) (hjärta-hjärna räddning HHR) eller hands-only CPR (endast händer HLR). Denna metod går helt enkelt ut på att man endast utför bröstkompressioner och inga inblåsningar. Inblåsningarna har under blåsväder de senaste åren.

En studie vid Sarver Heart Center visade en 300 procent större framgång med denna metod än med 30-2 metoden. Undantagen var när det handlade om drunkning eller vid drogintag.

I mars 2007 visade en Japansk studie starka bevis för att endast händer HLR är nyckeln för att hjälpa någon överleva ett hjärtstopp. Detta resulterade i att en revision av 30-2 metoden förespråkades. Nästa revision kommer ske under 2010. Under 2008 så valde American Heart Association att överge 30-2 metoden och förespråkar endast händer HLR.

Denna metod fungerar på liknande sätt som 30-2 metoden. Takten är densamma, 100 kompressioner per minut, skillnaden är att man utför bröstkompressioner kontinuerligt utan avbrott.

Rytmiska mag kompressioner

Organen i magen innehåller närmare 25 procent av allt blod i kroppen. Vid ett försök provade man att istället för att göra vanliga bröstkompressioner istället pressa ihop magen. Det visade sig att närmare 60 procent mer blod pumpades till hjärtat med den här metoden. Förutom att man med denna metod undviker att skada revbenen så fanns det inget som antydde att organen i magen skadades. Resultaten publicerades i American Journal of Emergency Medicine september 2007.
Detta i kombination med endast händer HLR verkar förnuvarande vara det effektivaste sättat att utföra HLR.

Effektivitet av HLR

Om endast HLR används så är chansen för återhämtning väldigt liten. De som återhämtar sig utvecklar ofta komplikationer så som permanenta hjärnskador eller skador på hjärtat. Resultaten varier, men de flesta organisationer hävdar att endast HLR räddar inte liv, det upprätthåller endast livsfunktionerna i väntan på hjärtstartare och annan akutsjukvård. Studier har visat att HLR följt av hjärtstartsbehandling inom 3-5 minuter ökar överlevnaden markant.

Överlevnad

  • HLR 4%
  • Endast händer HLR 6%
  • Hjärtstartsbehandling inom 3-5 minuter 30 %

Som framgår av värdena så har en person som endast får HLR 4 procents chans att överleva, vilken är väldigt liten. Om en hjärtstartare finns tillgänglig stiger denna chans till 30 procent. Vilket är ett mer rimligt alternativ. Det är av den här anledningen som vi verkligen rekommenderar alla våra kunder som går en HLR utbildning att även införskaffa en hjärtstartare då kunskapen annars knappt kan komma till nytta.

Definition

  • HLR: Basal hjärt-lungräddning
  • A-HLR: Avancerad hjärt-lungräddning
  • D-HLR: Hjärt-lungräddning med defibrillator
  • B-HLR: Hjärt-lungräddning till barn
  • BA-HLR: Avancerad hjärt-lungräddning till barn

När ska man repetera HLR

All kunskap glöms bort om det inte användas. En stor komponent i att utföra HLR är att man vågar göra det. I HLR sammanhang så är detta av största vikt för förutom att kunskapen börjar tyna bort efter ett tag så börjar även ens självförtroende inför situationen att tyna bort, det blir alltså två negativa faktorer som läggs ihop. Detta sammantaget gör att man bör repetera HLR minst en gång per år, annars kommer man troligen inte känna sig trygg med att göra HLR i en skarp situation. Svenska HLR rådets arbetsgrupp för HLR har satt som riktlinjer att HLR ska repeteras vartannat år, det är även så länge som utbildningen är giltig. På sjukhusen runt om i Sverige så måste all personal repetera HLR en gång per år.