Bara i Sverige drabbas över 10.000 personer varje år av ett hjärstopp, och då har man inte räknat de som sker inne på sjukhusen. Ett hjärtstopp kan drabba vem som helst, även om vissa grupper är mer utsatta än andra.

Medelålders och äldre

Den vanligaste orsaken till hjärtstopp och då framför allt hos den äldre delen av befolkningen är på grund av en hjärtinfarkt, infarkten i sin tur uppkommer på grund av åderförkalkning (ateroskleros) som även kallas åderförfettning. Åderförfettning får vi till största delen på grund av vår kost och en överkonsumption av fet kost i kombination med för lite motion, rökning är även en starkt bidragande orsak. Det har visat sig att kvinnor i den åldersgruppen tillhör en riskgrupp då dödligheten för dem inte minskar i samma takt som för männen. Forskning i USA har till och med visat på en ökning av plötsligt hjärtstopp bland kvinnor i yngre medelåldern.

Yngre

Hos den yngre delen av befolkningen (upp till 35 års ålder) drabbas varje år mellan 1-5 personer av 100 000 personer av plötsligt hjärtstopp. I de här fallen beror det ibland på åderförfettning men oftare på en ovanlig hjärtsjukdom som den drabbade ofta är helt ovetande om att de bär på.

Andra orsaker

Andra orsaker kan vara idrottande i samband med förkylning varpå man kan ha fått en infektion i hjärtat som inte riktigt försvunnit vilket kan leda till plötsligt hjärtstopp. Hos barn är den vanligaste bakomliggande orsaken att man satt något i halsen som lett till andningsstopp och i sin tur till att hjärtat stannat. En av de ovanligare orsakerna är vid drunkningstillbud. Det finns således ett flertal orsaker som kan leda till plötsligt hjärtstopp.

Riskgrupper

Rent generellt kan man säga att det är mycket svårt att förutsäga vilka som kommer att drabbas. Man har kunnat identifiera tre grupper. Personer som inte har någon diagnos och inte heller några symtom och som inte har några anhöriga som tidigare drabbats. Detta gör att det är omöjligt att förutse hos den gruppen. Sen har vi gruppen som inte har någon diagnos men som har symptom. Personen kanske inte uppfattar symptomen som allvarliga och läkaren kan således ha svårt att sätta detta i samband med hjärtsjukdom. Det är därför viktigt att ställa frågor om familjehistoria och göra en utredning för att ställa en korrekt diagnos. Sen har vi den gruppen som har en diagnos där det för läkarens del mest handlar om att göra en riskbedömning samt ge personen råd om en livsstilsförändring för att minska risken.