Höghöjdssjuka

Höghöjdssjuka är något man kan drabbas av på hög höjd där lufttrycket är lägre än normalt. Det första tecknet på detta är huvudvärk. Får man detta på höghöjd ska det alltid tolkas som höghöjdssjuka tills motsatsen är bevisad. För att bota höghöjdssjuka är det bästa att ta sig ner då det annars kan få allvarliga konsekvenser.

Normal acklimatisering

Acklimatisering är en process där kroppen anpassar sig till den minskade tillgången på syre på hög höjd. Det är en långsam process, som äger rum under en period av dagar till veckor.

Hög höjd definieras som:

  • High Altitude: 1500 – 3500 m
  • Very High Altitude: 3500 – 5500 m
  • Extreme Altitude: över 5500 m

Praktiskt sett behöver du dock i allmänhet inte oroa dig mycket för höjder under 2500 meter eftersom höghöjdssjuka sällan inträffar på höjder lägre än detta.

På 2500 meter råder samma tryck som i kabinen på att trafikflygplan.

Vissa normala fysiologiska förändringar inträffar hos personer på hög höjd:

Hyperventilering (andas snabbare och djupare, eller båda)

  • Andnöd vid ansträngning
  • Förändrade andningsmönster under natten
  • Vaknar upp ofta under natten
  • Ökad vattenkastning

När man tar sig högre upp i atmosfären, minskar lufttrycket (även om luften fortfarande innehåller lika stor andel syre, 21%) och därmed innehåller varje andetag färre och färre syremolekyler. Man måste arbeta hårdare för att få syre, genom att andas snabbare och djupare. Detta märks extra tydligt vid ansträngning, till exempel promenader uppåt. Att bli andfådd vid ansträngning är normalt, så länge som känslan av andnöd försvinner snabbt med vila. Ökningen av andning är kritisk. Det är därför viktigt att undvika allt som kommer att minska andningen, t.ex. alkohol och vissa läkemedel. Trots den ökade andningen är det inte möjligt att uppnå normal syrenivå i blodet på hög höjd.

Höghöjd leder till periodisk andning

Då andningsfrekvensen ökar leder detta till att mängden koldioxid minskar i blodet. Koldioxid är en metabolisk avfallsprodukt som avlägsnas genom lungorna. Ökningen av koldioxid i blodet är en viktig signal till hjärnan att det är dags att andas. Om den är låg trubbas driften att andas av. Bristen på syre är en mycket svagare signal, och fungerar som ett yttersta fångstnät.

Så länge du är vaken är det inte et stort besvär att medvetet andas, men på natten utvecklas ett udda andningsmönster på grund av en fram-och-tillbaka balansgång mellan dessa två respiratoriska drifter. Periodiskandning består av cykler av normal andning som gradvis avtar, andhållning, och en kort återhämtningstid av snabbare andning. Andhållningen kan vara upp till 10-15 sekunder. Det är inte höghöjdssjuka. Det kan förbättras något med acklimatisering, men försvinner vanligtvis inte förren men tar sig ner.

Periodisk andning kan orsaka en hel del ångest:

  • Hos en person som vaknar upp under andhållningsfasen och vet att han har slutat andas.
  • Hos en person som vaknar upp under efter andhållnings-hyperventilationen (återhämtnings) fas och tror att han har för lite syre och har höghöjds lungödem (HAPE).
  • Hos en person som vaknar upp och inser hans granne har slutat att andas.

I de två första fallen upprättas ett normalt andningsmönster om man väntar en stund. I det sista fallet, kommer den sovande granne så småningom att ta ett andetag, men regelbundna andningscykler kommer sannolikt att fortsätta tills han eller hon är vaken.

Acetazolamid kan lindra symtomen

Om symtomen av den periodiska andningen är besvärande, kan en medicin som kallas acetazolamid vara till hjälp.

Dramatiska förändringar äger rum i kroppens kemi och vätskebalans under acklimatisering. Det osmotiska centret, som känner av "koncentration" i blodet, återställs så att blodet blir mer koncentrerat. Detta resulterar i en höjd diuresis när njurarna utsöndrar mer vätska. Anledningen till denna återställning är inte helt klarlagd, men det leder till ökad hematokrit (koncentration av röda blodkroppar) och kanske förbättras blodets syre bärande förmåga något, det motverkar även ödembildning. Det är normalt på hög höjd att urinera mer än vanligt. Om du inte gör detta kan du vara dehydrerad, eller så kanske du inte är tillräckligt acklimatiserad.

Akut höghöjdssjuka (Acute Mountain Sickness)

Akut höghöjdssjuka eller Acute Mountain Sickness (AMS) är en samling av symtom som representerar att din kropp inte har acklimatiserat sig till sin nuvarande höjd.

När du klättrar högre, acklimatiserar kroppen sig till den minskade syremängden (hypoxin). För varje tidpunkt finns en "ideal" höjd där kroppen är i balans, med största sannolikhet är detta den sista höjden där du sov. Att klättra högre är detta en obestämd gråzon där kroppen kan tolerera den lägre syremängden, men vilken du inte är acklimatiserad till. Om du kommer över den övre gränsen för detta område finns det inte tillräckligt med syre för att kroppen ska fungera, och symtom på hypoxisk stress uppträder – det är höghöjdssjuka (AMS). Gå alltför högt över vad du är beredd på, och du blir sjuk.

Denna "toleranszon" flyttas upp med dig när du anpassar dig. Varje dag, som du stiger uppåt, acklimatiseras du till en högre höjd, och därigenom ökar din toleranszon. Tricket är att begränsa färden uppåt så att du vistas inom denna toleranszon.

De exakta mekanismerna för AMS är inte helt klarlagda, men symtomen tros vara på grund av mild svullnad av vävnaden i hjärnan som svar på hypoxisk stress. Om svullnad fortskrider tillräckligt långt, så kommer betydande hjärndysfunktion uppstå (se nästa avsnitt, om HACE) . Hjärnvävnadens nödsituation kommer att orsaka ett antal symtom; alltid närvarande är huvudvärk, tillsammans med en rad andra symtom.

Diagnosen AMS görs när huvudvärk, med en eller flera av följande symtom förekommer efter att nyligen stigit över 2500 meter:

  • Aptitlöshet, illamående eller kräkningar
  • Trötthet eller svaghet
  • Yrsel eller light-headedness
  • Sömnsvårigheter

Alla dessa symptom kan variera från milda till svåra. Ett poängsystem har utvecklats baserat på Lake Louise kriterierna, titta på AMS frågeformulär för en enkel metod för att bedöma en persons AMS svårighetsgrad.

AMS har liknats vid en dålig baksmälla, eller sämre. Eftersom symtomen på mild AMS kan vara något vaga, det finns en användbar tummregel: om du mår dåligt på hög höjd, så är det höghöjdssjuka (AMS) om det inte finns någon annan uppenbar förklaring (såsom diarré).

Vem som helst som tar sig till hög höjd kan få höghöjdssjuka (AMS). Det är främst relaterat till den enskildes fysiologi (genetik) och stigningshastigheten, det finns ingen signifikant effekt av ålder, kön, fysisk kondition eller tidigare höghöjdserfarenhet. Vissa människor anpassar sig snabbt och kan stiga uppåt snabbt, andra anpassar sig långsamt och har svårt att förbli bra trots att man stiger långsamt. Det finns faktorer som vi inte förstår, samma person kan få AMS på en resa och inte en annan, trots en identisk höghöjdsplan. Tyvärr har inte något sätt hittats för att förutspå vem som riskerar att bli sjuk på hög höjd.

Det är anmärkningsvärt hur många som felaktigt tror att en huvudvärk på hög höjd är "normalt"; det är det inte. Förnekande är också vanligt – vara beredd att erkänna att du har höghöjdssjuka, det är det första steget för att hålla sig borta från problem.

Det är OK för att få höghöjdssjuka, det kan hända vem som helst. Det är inte OK att dö av det. Med informationen i denna handledning, bör du kunna undvika de allvarliga, livshotande former av höghöjdssjuka.

High Altitude Cerebral edema (HACE)

AMS är ett spektrum av sjukdomar, från mild till livshotande. Vid "svårt sjuk" slutet av detta spektrum finns High Altitude Cerebral edema (höghöjds cerebralt ödem); detta är när hjärnan sväller och upphör att fungera. HACE kan avancera snabbt och kan vara dödlig inom loppet av några timmar till en eller två dagar. Personer med denna sjukdom är ofta förvirrade och kan inte erkänna att de är sjuka.

Det kännetecknande för HACE är en förändring i beteendet, eller förmågan att tänka. Det kan uppstå förvirring, förändringar i beteende eller slöhet. Det finns också en typisk förlust av koordination som kallas ataxi. Detta är en stapplande gång som liknar det sätt en person går när de är mycket berusade av alkohol. Denna förlust av koordination kan vara subtil, och måste tetas för specifikt. Låt den sjuke gå en rak linje ("tandem gait testet"). Dra en rak linje på marken och få dem att gå längs linjen, med ena foten direkt framför den andra, så att hälen är rakt framför tårna bakom. Pröva själv. Du bör kunna göra det utan svårighet. Om de kämpar för att stanna kvar på linjen (high-wire balansering), kan inte stanna på den, faller ner, eller inte ens kan stå upp utan hjälp, misslyckas de testet och bör antas ha HACE. ( Den formella diagnostiska definition här)

Omedelbar nedstigning är den bästa behandlingen för HACE. Detta är ytterst brådskande, och kan inte vänta tills i morgon (tyvärr slår HACE ofta till på natten). Försening kan vara livshotande. Ögonblicket HARE känns igen är det dags att börja organisera ficklampor, hjälpare, bärare, vad som än är nödvändigt för att få ned personen. Nedstigning bör vara till den sista höjden där de vaknade och mådde bra. Med tanke på att de allra flesta fall av HACE uppstrå hos personer som stiger uppåt med symtom på AMS, är detta sannolikt den höjd där personen sov två nätter tidigare. Om du är osäker, en 500-1000 meter nedstigning är en bra utgångspunkt. Andra behandlingar innehåller syre, hyperbaric bag, och dexamethasone. Dessa används vanligen som tillfälliga lösningar tills man kan stiga ned. (se läkare för mer information).

Människor med HARE överlever oftast om de stiger ned snabbt nog och tillräckligt långt, och åtrhämtar sig oftast fullständigt. Staggering gait gången kan kvarstådagar efter nedstigningen. När man återhämtat sig helt och det inte längre finns några symtom, är försiktig uppåtstigning acceptabel.

High Altitude Pulmonary Edema (HAPE)

En annan form av allvarlig höjd sjukdom är höghöjds lundödem eller vätska i lungorna. Även om det ofta inträffar med AMS, anses det inte vara besläktade och de klassiska symtomen på AMS kan vara frånvarande. Tecken och symtom på HAPE omfatta något av följande:

  • Extrem trötthet
  • Andfåddhet i vila
  • Snabb, ytlig andning
  • Hosta, möjligen produktiva av fradga eller rosa sputum
  • Gurgling eller rasslande andetag
  • Chest täthet, fullkomlighet, eller överbelastning
  • Blå eller grå läppar eller naglar
  • Dåsighet

HAPE uppträder oftast på andra natten efter en stigning, och är vanligare hos unga, vältränade klättrare eller trekkers.

Hos vissa personer, orsakar hypoxi på hög höjd sammandragning av vissa av blodkärlen i lungorna, vilket leder till shuntning av blodet till ett begränsat antal kärl som inte är sammandragna. Detta höjer dramatiskt blodtrycket i dessa kärl och leder till ett högtrycks läckage av vätska från blodkärlen till lungorna. Ansträngning och exponering mot kyla kan också höja det pulmonella blodtrycket och kan bidra till antingen debut eller försämring av HAPE.

Omedelbar nedstigning är behandling av valet för HAPE, om inte syre finns dröjsmål kan vara livshotande. Descend till sista höjden där offret kände väl på uppvaknande. Descent kan kompliceras av extrem trötthet och eventuellt också av förvirring (på grund av oförmåga att få tillräckligt med syre till hjärnan), HAPE ofta på natten, och kan förvärras med ansträngning. Dessa offer ofta måste transporteras.

Det är vanligt att personer med svår HAPE att också utveckla HACE, förmodligen på grund av de extremt låga halterna av syre i blodet (vilket motsvarar en fortsatt snabb bestigning).

HAPE löser sig snabbt med nedstigning, och en eller två dagar av vila på en lägre höjd kan vara tillräckligt för fullständig återhämtning. När symptomen har helt försvunna, är försiktig stigning acceptabel.

HAPE kan förväxlas med ett antal andra respiratoriska tillstånd:

High Altitude Hosta och bronkit kännetecknas båda av en ihållande hosta med eller utan sputum produktion. Det finns ingen andnöd i vila, ingen svår trötthet. Normal syre saturations (för höjden) kommer att mätas om en puls Oximeter finns.

Lunginflammation kan vara svåra att skilja från HAPE. Feber är vanligt med HAPE bevisar inte att patienten har lunginflammation. Hosta upp grönt eller gult slem kan förekomma med HAPE, och båda kan orsaka låg syre nivåer i blodet. Det diagnostiska testet (och behandling) är nedstigning – HAPE kommer att förbättras snabbt. Om patienten inte förbättras med nedstigning, överväg då antibiotika. HAPE är mycket vanligare vid hög höjd än lunginflammation, och farligare, många klättrare har dött av HAPE när de av misstag behandlades för lunginflammation.

Astma kan också förväxlas med HAPE. Lyckligtvis verkar astmatiker bli bättre på hög höjd än vid havsnivån. Om du tror att det är astma, prova med astmamediciner, men om personen inte förbättras ganska snabbt anta att det är HAPE och behandla den därefter.

Behandling av akut höghöjdssjuka (acute mountain sickness)

Grunden för behandling av AMS är vila, vätska och milda analgetika: acetaminophen (paracetamol), aspirin eller ibuprofen (ipren, ibumetin). Dessa läkemedel kommer inte att täcka upp förvärrande symtom. Den naturliga utvecklingen för AMS är att bli bättre, och ofta är helt enkelt vila på den höjd där du blev sjuk adekvat behandling. Förbättring sker oftast inom en eller två dagar, men det kan ta så länge som tre eller fyra dagar. Nedstigning är också ett alternativ, och återhämtning kommer att gå ganska snabb.

En ofta förekommande fråga är hur man kan urskilja om en huvudvärk beror på höjden. Se gyllene regel I. Höghöjdshuvudvärk är oftast elaka, ihållande, och ofta finns det andra symtom på AMS, de tenderar att vara frontala (men kan vara var som helst), och kan förvärras när man böjer sig fram. Men det finns andra orsaker till huvudvärk, och du kan prova en enkel diagnostisk / terapeutisk test. Dehydrering är en vanlig orsak till huvudvärk vid höghöjd. Drick en liter vätska, och ta lite acetaminophen eller något av de andra smärtstillande medel som anges ovan. Om huvudvärken försvinner snabbt och fullständigt (och du inte har några andra symtom på AMS) är det mycket osannolikt att det berodde på AMS.

Acetazolamid (Diamox ®)

Acetazolamid (Diamox ®) är en medicin som tvingar njurarna att utsöndra bikarbonat, basformen av koldioxid, vilket åter försurar blodet, vilket balanserar den hyperventilerande effekten som händer på höghöjd för att försöka få mer syre. Denna återförsurning fungerar som ett respiratoriskt stimulantia, särskilt på natten, och minskar eller eliminerar det periodiska andningsmönstret som förekommer på höghöjd. Dess Nettoeffekten är att påskynda acklimatisering. Acetazolamid är inte en magisk kur, AMS botas inte omedelbart. Det gör att en process som normalt tar cirka 24-48 timmar ökar till cirka 12-24 timmar.

Acetazolamid är ett sulfonamid läkemedel, och personer allergiska mot sulfa läkemedel bör inte ta det. Vanliga biverkningar inkluderar domningar, stickningar eller vibrerande känsla i händer, fötter och läppar. Även smaken förändringar och ringningar i öronen. Dessa försvinner när läkemedlet stoppas. Eftersom acetazolamid verkar genom att tvinga en bikarbonat diures kommer du att urinera mer med denna medicin. Mindre vanliga biverkningar inkluderar illamående och huvudvärk. Några Trekkers har haft extrema visuella "blurring" efter att ha tagit bara en eller två doser av acetazolamid, lyckligtvis återhämtade de normal syn efter ett antal dagar efter läkemedlet avbrutits.

Acetazolamid Användning & Dosering:

För behandling av AMS Vi rekommenderar en dosering av 250 mg var 12:e timme. Läkemedlet kan avbrytas när symtomen försvinner. Barn kan ta 2.5 mg / kg kroppsvikt var 12:e timme.

För Periodiska Breathing 125 mg cirka en timme före sänggående. Läkemedlet bör fortsätta tas tills du är under den höjd där symtomen blev besvärande.

Det finns många myter om acetazolamid:

MYT: acetazolamid hudar symtom Acetazolamid accelererar acklimatisering. När acklimatisering inträffar försvinner symtomen, vilket direkt återspeglar förbättring av hälsan. Acetazolamid döljer inte någonting – om du fortfarande är sjuk, kommer du fortfarande att ha symptom. Om du känner dig bra, då är du bra.

MYT: acetazolamid förhindrar AMS förvärras under stigning Acetazolamid skyddar inte mot försämrad AMS med fortsatt stigning. Det ändrar inte gyllene regel II. Massor av människor har utvecklats HAPE och HARE som trodde på denna myt.

MYT: acetazolamid förhindrar AMS under snabb bestigning Detta är faktiskt inte en myt, utan snarare en halvsanning som missbrukas. Acetazolamid minskar inte risken för AMS, det är därför vi rekommenderar det för människor som tvingas stiga. Detta skydd är inte absolut, och det är dumt att tro att en snabb stigning på acetazolamid är utan allvarlig risk. Även när man använder acetazolamid är det fortfarande möjligt att stiga så snabbt att när sjukdomen slår till, kan den vara plötslig, allvarlig, och eventuellt dödlig.

MYT: Om acetazolamid stoppas symtom kommer att förvärras Det finns ingen rebound effekt. Om acetazolamid stoppas, slöas acklimatiseringen ner till din egen inneboende takt. Om AMS fortfarande finns kvar, kommer det att ta lite längre tid att lösa, om inte – ja, då behöver du inte påskynda acklimatiseringen om du är acklimatiserad. Du kommer inte att bli sjuk genom att helt enkelt stoppa acetazolamid.

Dexametason

Dexametason (Decadron ®) är en potent steroid som används för att behandla hjärnödem. Acetazolamid däremot behandlar problemet (genom att påskynda acklimatisering), dexametason behandlar symtomen (den ångest som orsakas av hypoxi). Dexametason kan helt ta bort symtomen på AMS i ett par timmar, men det hjälper inte dig att acklimatisera. Om du använder dexametason för att behandla AMS bör du inte gå högre fram till nästa dag, för att vara säker på att medicinen har slutat verka och inte döljer brist på acklimatisering.

Biverkningar inkluderar eufori i vissa människor, sömnproblem och en ökad blodsockernivå hos diabetiker.

Dexametason Använd & Dosering:

För behandling av AMS Två doser om 4 mg, 6 med timmars mellanrum. Detta kan ges oralt eller genom en injektion om patienten kräks. Barn kan ges 1 mg / kg kroppsvikt, upp till 4 mg högsta, en andra dos ges 6 timmar senare. Stig inte på minst 12 timmar efter den sista dosen, och då endast om det inte finns några symtom på AMS.

Syrgas

AMS symtom försvinner mycket snabbt (minuter) på måttligt syreflöde (2-4 liter per minut). Det kan förekomma rebound symtom om varaktigheten av behandlingen är otillräcklig – flera timmar av behandling kan behövas. I de flesta höghöjdsmiljöer, är syre en dyrbarhet, och som sådan brukar reserveras för mer allvarliga fall av HARE och HAPE.

Övertrycks behandling

Behandling i en bärbar övertrycks bag (se läkarens avsnitt för detaljer) är väsentligen likvärdig med nedstigning eller behandling med syrgas, personen är inne i en bag med tryck och andas en atmosfär som motsvarar den på mycket lägre höjd. Symtom på AMS försvinner snabbt (minuter), men kan återkomma om behandlingen är för kort – minst två timmar krävs. Dexametason fungerar också, men inte fullt så snabbt, är mycket billigare, och betydligt mindre arbetsintensiv än övertrycks behandling. Övertrycks behandling brukar reserveras för mer allvarliga fall såsom HARE och HAPE.

En översyn av AMS behandlingsalternativ:

Descent + Snabb återhämtning: Trekkers allmänhet förbättras under härkomst återhämta helt i flera timmar. - Förlust av "framsteg" mot Trek mål, härstamning kan vara svårt att vid dåligt väder eller på natten, personal som behövs för att följa med patienten.

Vila på samma höjd + Acklimatisering till nuvarande höjd, inget förlust av uppåtgående framsteg. - Det kan ta 24-48 timmar att bli symptom-fri.

Vila plus acetazolamid + Som med enbart vila, plus att acklimatiseringen är snabbare återhämtning sannolikt inom 12-24 timmar. - Återhämtning kan ta 12-24 timmar, biverkningar av acetazolamid.

Vila plus dexametason + Snabbare försvinnande av symptom än med acetazolamid (oftast inom några timmar), minimala biverkningar, billigt. - Kan dölja symtomen och därmed ge en falsk känsla av säkerhet för dem som vill fortsätta uppåt. Inte påskynda acklimatisering.

Vila plus dexametason & acetazolamid + Snabbt försvinnande av symptom från dexametason, plus förbättrade acklimatisering från acetazolamid. - Biverkningar av acetazolamid. Samma försiktighetsåtgärder som ovan om uppstigningen efter intag av dexametason. Syrgas eller övertrycks behandling + Mycket snabb lindring av symtom (minuter). - Dyr; övertrycks påsen är mycket arbetsintensiv, rebound symptom kan uppstå om behandlingen är för kort – flera timmar krävs.

Fråga din bärare om AMS Symtom

Om du hyr dina egna bärare bör du vara medveten om att de är lika mottagliga som du för AMS. Bärare kan även vara utsatta för en ökad risk för svåra former av AMS då de troligen inte känner till något om AMS, och är mer troliga att ha en kommunikationsbarriär för att berötta fr dig hur de mår, och kan aktivt dölja sina symtom för att inte riskera förlora sina jobb på grund av sjukdom. För er som kommer att vandra i Nepal, vänligen titta på AMS frågeformulär med fonetiska nepali översättningar (baserat på Lake Louise AMS scoring kriterier). För mer information, titta även på den internationella Porter Protection Group: s hemsida.

Förebygga AMS

Nyckeln till att undvika AMS är en gradvis stigning som ger kroppen tid att anpassa sig. Människor anpassar sig i olika takt, så några absoluta konstateranden är möjligt, men i allmänhet kommer följande rekommendationer att hålla de flesta människor från att få AMS:

  • Om möjligt bör du använda minst en natt på ett höjden under 3000 meter.
  • På höjder över 3000 meter (10000 fot), din sovhöjd bör inte öka mer än 300-500 meter per natt.
  • För varje 1000 meter ska du tillbringa en andra natt på samma höjd.

Kom ihåg, det är hur högt du sover varje natt som verkligen räknas, klättrare har förstått detta i åratal, och har en maxim "klättra högt, sov lågt". Dagsvandringar till högre höjder som du gör under "vilo dagar" hjälper dig att acklimatisera dig genom att exponera dig till högre höjder, sedan återvänder du till lägre (säkrare) höjder för att sova. Denna andra natten ser också till att du är fullständigt acklimatiserad och är redo för ytterligare stigning.

Saker att undvika

Andningsdepression (när andningen saktas ned) kan orsakas av olika läkemedel, och kan vara ett problem på en hög höjd. Följande läkemedel kan göra det, och borde aldrig användas av någon som har symtom på höghöjdssjuka (dessa kan vara säkra på personer som inte är sjuka, även om detta fortfarande är kontroversiellt):

  • Alkohol
  • Sömntabletter (acetazolamid är den prefererade sovmedicininen på hög höjd)
  • Narkotiska smärt läkemedel i mer än måttliga doser

Profylax

Under vissa omständigheter, kan profylax med medicinering vara lämpligt.

  • för personer på tvingade stigningar (exempelvis flyga till Lhasa, Tibet, eller La Paz, Bolivia), för klättrare som inte kan undvika en stor höjd vinst på grund av terrängen överväganden eller för räddnings-personal vid en snabb stigning
  • för personer som tidigare upprepade gånger har haft AMS

Acetazolamid

Vi rekommenderar inte acetazolamid som en profylaktisk medicinering, utom under de särskilda begränsade villkor som anges ovan. De flesta som har en rimligt stigningsschema behöver inte det, och förutom några vanliga små men obehagliga biverkningar medföra det risk för några av de allvarligare bieffekterna som är förknippade med sulfonamider.

Dosen av acetazolamid för profylax är 125-250 mg två gånger dagligen med början 24 timmar före uppstigningen och avbryts efter den andra eller tredje natten vid den högsta höjden (eller nedstigning om detta inträffar först). Kontinuerlig frisättande acetazolamid, 500 mg, finns också och kan tas en gång per dag istället för den kortare verkande formen, även om biverkningarna kommer att bli mer framträdande i denna dos.

Ginkgo biloba extrakt

Vissa tidiga studier på Ginkgo biloba extrakt visade sig kunna förhindra AMS, men senare, väl gjorda studier har vinte visat några sånna resultat.

AMS Profylax:

Acetazolamid (Diamox ®) 125-250 mg (beroende på kroppsvikt; personer över 100 kg bör ta högre dos) två gånger per dag med början 24 timmar före uppstigningen och avbryta efter den andra eller tredje natten vid högsta höjden (eller nedstigning om det inträffar först). Barn kan ta 2,5 mg / kg kroppsvikt två gånger per dag.

Förebygga svår AMS

Detta kan helt enkelt inte betonas för mycket. Om du har symtom på AMS, gå inte högre. Genom att bryta denna enkla regel har många tragiska dödsfall skett.

Om du stiger med AMS kommer du att bli värre och du kan dö. Detta är mycket viktigt – även en dag tur till en högre höjd är en stor risk. I många fall av High Altitude Cerebral edema bröts denna regel. Bo på samma höjd (eller gå ned) tills symtomen helt försvinner. När symtomen är helt borta, du har acklimatiserat och då är det OK att fortsätta stiga. Det är alltid OK att gå ner, du kommer må bättre snabbare.

Gyllene regler

Om du har varit uppmärksam hittills under artikeln, kommer dessa att vara bekanta:

Gyllene regel I Om du mår dåligt på hög höjd är det höghöjdssjuka tills motsatsen bevisats.

Gyllene regel II Fortsätt aldrig uppåt med symtom på AMS.

Gylllene regel III Om du blir sämre (eller får HARE eller HAPE), gå ner på en gång.

Nu är du redo, gå och åtnjut den höga höjden!