Hem
Första hjälpen-guiden
Värmeslag - hypertermi

Värmeslag - hypertermi

Senast uppdaterad:
2023-12-25
Författare:
Elia Malmsten
Medicinskt granskad
Denna artikel går att anpassa efter kompetensnivå:

Värmeslag eller solsting som det även kan kallas är när kroppen inte klarar av att hålla sin normala temperatur. Kroppen reglerar främst sin temperatur genom svettning. När det är soligt, varmt, vindstilla och fuktigt kan man svettas upp till två liter per timme. Detta görs dels att kroppens saltbalans sätts ur spel och ibland räcker även denna svettning inte till för att kyla av kroppen. Det är lättare för äldre och sjuka personer att drabbas av värmeslag och det kan vara livshotande. Värmeslag innebär för det mesta även vätskebrist.

Larma
  • Ring 112 eller 1177 beroende på allvarlighetsgrad om du eller någon i din omgivning drabbats av värmeslag. Då kan du få hjälp med att bedöma symtomens allvarlighetsgrad och få information om vart du ska vända dig näst.
Symptom
  • Huvudvärk, trötthet
  • törst
  • illamående, kräkning
  • yrsel, förvirring
  • svaghet i kroppen
  • rödflammig hud
  • kramper
  • medvetslöshet
  • 40 °C eller mer i kroppstemperatur
Första hjälpen
  • Flytta den drabbade till en sval plats.
  • Ge något svalt att dricka med salttillskott - vätskeersättning eller sportdryck.
  • Om personen är mycket varm - svalka personen med blöta handdukar. Vattnet ska ha en temperatur mellan 15 och 18 °C. Kallare vatten gör att kärlen i huden drar ihop sig vilket gör att värmen stannar kvar på huden.
  • Vid påverkat medvetande bedöm ABC, placera i stabilt sidoläge och larma 112.

Kroppens viktigaste mekanism för att förhindra överhettning är svettning. Vid ökad temperatur vidgas blodkärlen nära huden som för blodet nära huden som då blir röd och varm. Dessutom aktiveras svettkörtlarna som utsöndrar en vätska, svett, bestående av vatten och salter. Avdunstning av vätskan kyler av blodet. Tack vare många olika mekanismer klarar i vanliga fall kroppen av att reglera temperaturskillnader och hålla en kroppstemperatur runt 37 °C. Om man befunnit sig en längre period i en varm och fuktig miljö räcker svettningen till slut inte till och kroppstemperaturen börjar långsamt stiga och symtom på överhettning, en mildare form av värmeslag, kan uppstå. 

Det kan ta kroppen allt från några dagar till flera veckor att anpassa sig till nya temperaturer och risken för värmeslag ökar därför vid snabba förändringar. Andra förvärrande faktorer är fysisk aktivitet, feber eller andra tillstånd då kroppen redan har en ökad värmeproduktion samt tillstånd då kroppen inte kan göra sig av med värme lika effektivt, till exempel hjärtsvikt, uttorkning och alkoholintag. Det finns således människor som är riskgrupper och därför extra känsliga för värmehöjningar och där värmeslag kan vara livshotande. Dessa riskgrupper är;

  • Gravida
  • Äldre personer
  • Spädbarn och små barn
  • Överviktiga personer
  • Hjärt-/lungsjuka personer
  • Idrottsutövare

Värmeslag eller solsting som det även kan kallas är när kroppen inte klarar av att hålla en normal kroppstemperatur. Kroppen reglerar sin temperatur genom flera olika system, där något av det viktigaste är kroppens förmåga att svettas. Värmeslag uppstår vanligen när man vistas i en varm miljö och om man druckit dåligt kan det gå relativt snabbt då kroppen inte kan svettas på tillfredsställande sätt. Det är lättare för äldre och sjuka personer att drabbas av värmeslag och det kan vara livshotande. I denna artikel behandlas allt från överhettning till värmeslag som kan vara livshotande.

Ring 112
  • Vid påverkat medvetande
  • Om det inte går åt rätt håll
  • Vid hög temperatur
Symptom
  • Huvudvärk, trötthet
  • törst
  • illamående, kräkning
  • yrsel, förvirring
  • svaghet i kroppen
  • rödflammig hud
  • kramper
  • medvetslöshet
  • 40 °C eller mer i kroppstemperatur
Första hjälpen
  • Flytta den drabbade till en sval plats.
  • Svalka personen med blöta handdukar. Vattnet ska ha en temperatur mellan 15 och 18 °C. Kallare vatten gör att kärlen i huden drar ihop sig vilket gör att värmen stannar kvar på huden.
  • Ge något svalt att dricka med extra salttillskott - vätskeersättning eller sportdryck.
  • Vid påverkat medvetande bedöm ABC, placera i stabilt sidoläge och larma 112.

Klinisk bild

Man drabbas vanligen av värmeslag när det är en varm, solig, vindstilla och fuktig dag. Det är vanligare att drabbas om man druckit och ätit dåligt, om man är äldre, sjuk eller har en infektion. Värmeslag definieras som en temperatur 40 grader eller över, annars brukar det kallas överhettning och hänger nästan alltid ihop med uttorkning. Det är vanligt att man känner sig svag i kroppen och har huvudvärk. Man kan även må illa och kräkas och ha synstörningar. Huden kan vara rödflammig och torr och man har en snabb puls. Om temperaturen är över 40 grader är det ett allvarligt tecken, likaså om patienten har ett påverkat medvetande.

Undersökning

Nedan kontroller och undersökningar kan vara aktuella, det får bedömas från fall till fall.

  • Blodtryck och puls
  • Temperatur
  • Glukos
  • AKUT-test

Differentialdiagnoser

  • Stroke
  • Infektion
  • Hypoglykemi

Ofta får man en ganska tydlig bild av patientens förlopp om man pratar med den och kan då anamnestiskt utesluta andra differentialdiagnoser. Infektion kan alltid vara en orsak till feber och man bör efterfråga tecken på infektion så som hosta, snuva, muskelvärk, diarré, smärta vid miktion eller om det finns något sår som man i så fall bör inspektera för tecken på infektion. Hos unga patienter är en stroke väldigt osannolikt, men ju äldre patienten blir ju mer sannolik differentialdiagnos blir det och man kan i så fall göra AKUT-testet. Om patienten har en känd diabetes bör man ha en låg tröskel för att kontrollera blodsocker, men behöver sällan göra hos annars friska patienter.

Handläggning

Det viktigaste är att kyla ner personen och det innebär att ta personen till en sval plats med skugga och ge den vätska att dricka så att den kan svettas adekvat. Vätskan bör innehålla salter och inte vara rent vatten då man ofta får en obalans i salter i kroppen när man svettas mycket. Vätskeersättning eller sportdryck är att rekommendera. Om patienten mår illa så kan man behöva ge så lite som en tesked i taget och vänta några minuter, det viktiga är att personen inte kräks så att den gör av med mer vätska och energi och ändå får i sig vätska så snabbt som möjligt. Om personen är väldigt varm så bör man kyla ner huden med blöta handdukar. Handdukarna bör inte vara för kalla, 15-18 grader är att rekommendera. Om handdukarna är kallare än så kan kärlen i huden dra ihop sig och kroppen kyls inte ner lika effektivt. Det kan ta tid för patienten att återhämta sig, det viktiga är att det går åt rätt håll. Vid påverkat medvetande bör man istället bedöma enligt L-ABCDE och larma vid behov.

Vårdnivå

Du bör alltid larma 112 vid ett påverkat medvetande och vid hög kroppstemperatur då det ofta kräver sjukhusvård.

Hitta på sidan
Hitta på sidan

Alla kan rädda liv. Gå en utbildning som både du och personer i din omgivning har nytta av hela livet.

Gör en bokningsförfrågan