Solsting

Mer om solsting

Solsting är en form av värmeslag, vilket är ett livshotande tillstånd, särskilt för små barn och äldre personer. Solsting och värmeslag behandlas på samma sätt. Det kan uppstå när kroppens egen förmåga att styra sin temperatur inte fungerar eller räcker till. Lättare former kan du själv behandla genom att dricka vatten, inta extra salt och vila i skuggan. Allvarligare fall kräver snabb sjukvård med påfyllning av vätska, näring och salter. Solsting kan ge bestående hjärnskador.

Förebygg solsting

Tänk på att kroppen behöver vänja sig vid värme. Var alltid försiktig i solen de första dagarna av semestern, speciellt innan du ustätter dig för ansträgning. I varma länder med hög luftfuktighet tar det längre tid att anpassa sig och det kan ta upp till 2 veckor innan kroppen anpassat sig, drick därför mycket vätska. Tänk på att du också svettas ut salter som behöver ersättas. Fyll på genom att ta extra salt på maten eller att till exempel äta chips. Välj lätta, luftiga och löst sittande kläder. Kyl ofta av dig i kallt vatten så som en pool eller i havet, speciellt vid längre solbadning.
Var extra försiktig med små barn, de är känsligare för värmen än vuxna personer. Spädbarn bör ha en skyddande solhatt.

Fysisk ansträngning

När man anstränger sig fysiskt förlorar kroppen mer salter och vätska. Man ska därför vara extra uppmärksam på symtom, och tänka på att man behöver dricka mer vätska och äta salt mat i samband med fysisk ansträngning, hög luftfuktighet och värme.

Symtom på solsting

Det främsta symtomet är att kroppstemperaturen är över 40 grader. Andra symtom är:

• huvudvärk
• illamående, kräkningar
• synstörningar
• yrsel, irritation, förvirring
• snabb puls
• rödflammig torr hud

Vätskebristen leder till huvudvärk, illamående, yrsel och irritation. I takt med att vätskebristen blir mer uttallad kommer urinen att bli mörk och svettproduktionen avtar vilket gör att huden blir blossande röd och torr. Om kroppstemperaturen stiger över 41 grader börjar situationen bli allvarlig och man kan bli förvirrad, svimma, bli medvetslös eller få kramper. Vid en kroppstemperatur över 42 grader uppstår ofta cellskador i hjärna, lever, njurar och skelettmuskler samt blödningsstörningar.

Det finns lindrigare former av värmeslag som inte kräver sjukhusvård. Om du exempelvis är utmattad och har huvudvärk, men svettas normalt, räcker det att uppsöka skugga och fylla på med vätska och salter.

Sök vård

Vid värmeslag bör den drabbade få vård så snart som möjligt, helst inom några timmar. Vid allvarliga värmeslag med en kroppstemperatur runt 42 grader finns risk att kroppens inre organ skadas. Ring 112 för en ambulans.

Undersökning vid solsting

Ta tempen. En kroppstemperatur på över 40 grader samt några av ovanstående symtom kan tyda på värmeslag.

Behandling av solsting

Det viktigaste är att personen får hjälp att uppsöka någon sval plats och att kyla ner kroppen. Du kan exempelvis lägga ett blött lakan eller handdukar över honom eller henne. Se till att lakanet eller handdukarna är våta hela tiden. Det går att ta hjälp av en elektrisk fläkt för bättre kyleffekt. En annan möjlighet är att lägga personen i ett badkar med svalt vatten och massera huden för att öka blodcirkulationen. Vattnet bör inte vara kallare än 15 grader då den önskade värmeförslusten kommer att minska då på grund av att kärlen i huden drar ihop sig. Ge även personen dryck om den kan dricka.

Uppsök vård så snart som möjligt. Den drabbade kan behöva få näring och salter tillförda i form av dropp.

När riskerar man att få solsting

• I områden med hög temperatur, hög luftfuktighet samt stark sol (till exempel tropikerna).
• Vid stark fysisk ansträngning (till exempel sport) – i synnerhet under betingelser som ovan.
• När man bränt sig kraftigt i solen – särskilt i varmt och fuktigt klimat.
• Vid vätske-/saltbrist i varma (framför allt tropiska) områden.
• Vid överdrivet alkoholintag under samma yttre förhållanden.

Vilka löper större risk för att få solsting

• Äldre människor – ofta klena eller försvagade – med vätskebrist.
• Överviktiga.
• Människor med hjärt-/lungsjukdomar.
• Den som tar viss slags medicin, till exempel antikolinergika (som hämmar svettproduktionen) och betablockerare (som hämmar genomblödningen i huden).
• Spädbarn och små barn.
• Gravida (i synnerhet vid vätske-/saltbrist).
• Alkoholpåverkade personer.
• Obetänksamma och kraftigt ansträngda idrottsutövare.

Solsting hos barn

Spädbarn och små barn är extra utsatta för värmeslag eftersom de är sämre på att reglera sin kroppstemperatur. Det betyder att deras kroppstemperatur snabbt kan svänga både upp och ned.
De påverkas dessutom lättare av omgivningens temperatur. Därför är det viktigt att små barn är rätt klädda och inte vistas i för varma eller för kalla miljöer.