Lägg den skadade på rygg. Placera benen i högläge. Håll den skadade varm. Uppträd lungt. Ge aldrig något att dricka eller att äta.
Chock är ett livshotande tillstånd då blodcirkulationen sviktar och genomblödningen i vävnaden blir otillräcklig. Det gör att viktiga organ i kroppen hotas av syrebrist och riskerar att skadas så att livsviktiga funktioner störs.
En person kan hamna i chock efter en allvarlig olycka, i samband med andningsbesvär eller en hjärtinfarkt. Chock kan också uppstå som en följd av en allvarlig allergisk reaktion vilket då kallas anafylaktisk chock.
Chock kan även inträffa vid starka känslor. Blodtrycket faller och kan leda till att personen svimmar. Denna situation är inte lika allvarlig då den lättare hävs.
Vid hård träning så som maraton kan chock uppstå på grund av dehydrering. Överhydrering kan dock leda till vattenförgiftning och det är viktigt att vätskan innehåller de salter och mineraler som kroppen behöver.
Psykisk chock är en psykisk reaktion på traumatiska händelser eller sinnesrörelse vilket ger ett chockliknande tillstånd med symtom som oro, förvirring, apati, hjärtklappning, blekhet, överkänslighet och ibland hysterisk förlamning. Svår psykisk chock kan leda till neurogen chock, se ovan.
Chock händer när blodvolymen i kroppen blir för liten. Detta kan dels vara att kroppen blir av med blod som vid en allvarlig olycka, eller att fler kärl i kroppen dilaterar än vad det finns blod till, som vid en anafylaktisk chock.
Det viktigaste för att förebygga eller häva chock är att öka blodvolymen och få igång cirkulationen. Njurarna är ett organ som snabbt tar skada vid nedsatt cirkulation. På sjukhus kommer man att ge blod eller blodersättning. Vid en första hjälpen situation kan man öka blodvolymen genom att utnyttja det blod som finns i kroppen.
Blek fuktig och kall hud. Blå om läpparna. Snabb och ytlig andning. Oregelbunden, snabb och svag puls. Frusen, törstig och apatisk.
Om man drabbas av chock blir huden blek, fuktig och kall eftersom blodkärlen i huden drar ihop sig och blodet omfördelas till livsviktiga organ. Andningen blir snabb och ytlig. Anafylaktisk chock kan ge astmaliknande andnöd. Pulsen blir oregelbunden, snabb och tunn på grund av det låga blodtrycket. Hjärtat måste slå snabbare när blodmängden minskar. Man blir törstig på grund av vätskebristen i kroppen. Om chocken inte åtgärdas förvärras den ytterligare på grund av syrebrist i hjärnan. Huden blir askgrå, läppar och naglar blir blåaktiga. Det kallas även cyanos. Den skadade blir apatisk och frusen. Men man kan även bli rastlös och orolig. Till slut blir man medvetslös.
Lägg den skadade på rygg. Placera benen i högläge. Håll den skadade varm. Uppträd lungt. Ge aldrig något att dricka eller att äta. Medvetslösa ska alltid placeras i stabilt sidoläge.
Larma 112 så snart som möjligt. Lägg den skadade på rygg. Placera benen högre (ungefär 30 cm) än huvudet med hjälp av exempelvis väska, kuddar, en stol eller motsvarande för att öka blodtillförseln till hjärta, hjärna och njurar. Medvetslösa ska alltid placeras i stabilt sidoläge. Kontrollera andningen och se alltid till att luftvägarna är fria. Stoppa eventuella blödningar med tryckförband.
Skydda den skadade mot avkylning genom att lägga en filt eller liknande under och över personen. Uppträd lugnt och varsamt. En person som är svårt skadad och på väg in i ett chocktillstånd är orolig och rädd. Stark smärta eller rädsla kan förstärka chockverkan.
Undvik att flytta den skadade. Om den skadade har smärtor kan förflyttning innebära att smärta och obehag ökar. Ge aldrig mat eller dryck. Risken är stor att vätskan hamnar i luftvägarna om personen kräks eller blir medvetslös.
Om blodtrycket inte skulle stiga tar man hjälp av olika läkemedel så som adrenalin eller liknande direkt i blodbanan. Adrenalinet gör att kärlen drar ihop sig så att blodtrycket ökar. Det påverkar även hjärtats kraft och hastighet så att hjärtat slår snabbare och kraftigare.
Det är också viktigt att orsaken till chocktillståndet behandlas snabbt. Om det är en skada, infektion eller förgiftning.